 |
vingar.se |
|
från A nonprofit organisation to promote country music Gratisprenumerera genom att maila till Janne! Email: steelguitar@swipnet.se |
|
|
Ur innehållet: |
|
|
|
vingar.se |
|
från A nonprofit organisation to promote country music Gratisprenumerera genom att maila till Janne! Email: steelguitar@swipnet.se |
|
|
Ur innehållet: |
|
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email:
steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nu
|
||||||
|
I gårkväll jobbade jag med Kenneth och Birgitta Sverking som driver dansbandet Starlines från Trosa. Vi jobbade i folkparken i Akalla By som är ett trevligt litet ställe som drivs av en lokal dansförening. Starlines repertoar består av vanlig dansmusik men innehåller en hel del countrylåtar som t ex Crazy Arms.
Under dagen har jag jobbat med en sångerska och hennes eget material i min lilla studio. Resultatet blev kanonbra, mer kan jag inte säga för tillfället!
Här lite nyheter, Janne Lindgren
Hej! Till alla er som förfasas över den nya countrymusiken har jag ett lysande tips. Lyssna på Radio Siljan över nätet där LarsGöran "Noppi" Lindberg serverar förstklassig country av olika årgångar. Det bara väller fram kramgoa fyr-fyror med steel och fiddle. Noppi har ett fenomenalt utbud av kanonmusik. Men ni renläriga kan ha otur att få höra t ex Dixie Chicks också. Och det är väl inget vidare? Eller måste man kanske både ge och ta för att kunna få det "rätta"? http://www.radiosiljan.com/ Jag sticker ut hakan lite, igen, och funderar; "Peta in en pinne i brasan" och "Den lilla vita duvan"... inte mycket country om jag får säga min mening. Likafullt är det bandet med de låtarna som är Sveriges affischnamn inom country. Märkligt.
/Thomas, Arvika Alla låtar som Mats Rådberg spelat in kanske inte faller inom ramen för countrymusik och det har säkert inte varit hans mening. Men ingen annan artist eller band i Sverige har spridit så mycket god countrymusik genom åren som Mats och hans Rankarna har gjort. Beträffande ”pinnen” så är det en countrylåt som i original heter ”Put Another Log On The Fire” och som bl a Tompall Glaser hade en hit med. Låten är för övrigt skriven av Shel Silverstein som skrivit både countrymusik och annat trots att han själv inte räknas som countryartist. JL.
howdy tack för att du tipsade om min emailadress i våras till dina prenumeranter. läste i denna utgåvan att någon letade efter will the circle be unbroken vol 3. jag har ett used ex för 125:- om han vill ha den det fanns bara en signatur så jag vet inte emailadressen?? Göran Lundqvist
Gary and Coppera's Gap - Staring At the Moon Hvis du er til 4/4 shuffles (og hvem er ikke det) - så er denne CD lige noget for dig. Bag det noget kryptiske bandnavn, gemmer sig en sanger ved navn Gary Atkinson og en flok musikere fra Branson, hvoraf en del eller spiller i Mel Tillis' band. Steelguitar spilles af Keith Hilton (manden bag Hilton Volumepedaler) og mig bekendt kan CD'en kun købes via Hilton's hjemmeside.... http://www.hiltonelectronics.net/cd.html .....hvor man også kan høre bidder af de 10 nyskrevne "shufflesongs". Årets fund...!!!! Per Kammersgaard
This week we're performing at a private event in Moulton, TX. on Friday Aug. 4th. Our date at The South Star in Fredericksburg on Sat. Aug. 5th has been cancelled. Sorry for any inconvenience. This Sunday Aug. 6th we'll be at Martinez Hall in the St. Hedwig area. This is a wonderful place, Cool AC, and a nice, big dance floor! It's an early dance from 3 - 7 PM. Thanks, Bobby Flores Fredericksburg i Texas (invånarantal 8.911) är en trevlig liten stad som egentligen bara består av en huvudgata. I staden finns flera countryklubbar och ett bryggeri som serverar sitt färska öl på sin egen lilla ”bierstue”. Och appropå städer som kan erbjuda dricka av olika slag så har vi också Lynchburg i Tennessee (invånarantal 361), där Jack Daniels Distillery ligger. Denna världsberömda whiskey (obs stavningen) härstammar från 1866 då Jasper Newton Daniels tog över driften av den firma han jobbat på några år. Lynchburg som ligger några mil söder om Nashville är en väldigt liten ort och består i stort sett av ett enda torg med mycket gammal bebyggelse runt om. Åker ni till Nashville så är en utflykt hit ett MÅSTE. JL.
Hej Janne Allt väl ? Hoppas du har hälsan i behåll..Här nere i "Götet" är det bra. Jag bygger och bygger.... Hoppas du hinner lägga ut den här länken. Jag är lite sen, (jag börjar oxå bli till åren) men det är gitarrfestival utanför Göteborg i helgen, med tillhörande workshop för hugade gitarrister. Det är dessutom gitarrutställning, dock enbart akustiskt..... http://www.nordicguitarfestival.com/
Hälsa din trevlig fru Eva, Kristian QUESTIONS AND ANSWERS
QUESTION: Back in the 60’s there was a song on the radio about “the I love you drops.” Do you know who wrote and recorded that song? ANSWER: Bill Anderson wrote and recorded “I Love You Drops,” which peaked at #4 in 1966
QUESTION: My grandpa used to sing a song about “i’m just an old man and I’m trying to live while I can.” He said it was played on the radio all the time back in 50’s. Do you know anything about that tune? ANSWER: “I’m An Old Old Man-Tryin’ To Live While I Can” was a # 3 hit for Lefty Frizzell in 1952
QUESTION: I remember a song several years ago about “Mabel You’ve Been A Friend to Me.” Do you know who had that record and was it a hit? ANSWER: “Mabel You’ve Been A Friend To me” was a # 48 hit for Billy Grammer in 1967. The song was written by Tom T. Hall
Tack Steinar Schröder för de fina DVDfilmerna med steelpickinfantoms på! Det är alltid kul att titta på duktiga steelkamrater.
Det ska bli kul att med Carolina Åkerlind åka till Hattfjelldal och underhålla en bunt med steel pickers.
Kåre Myrberg det var kul att du kom över och fikade med din vita Rolls Royce! Om du behöver starthjälp någon mer gång så säg till!
Det var allt jag hade just nu, men oj vad trött jag är! Tidigt i säng ikväll!
Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email:
steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nu
|
||||||
|
Så har vi då fått en sån där varm och fantastisk dag igen i Stockholm. Hustrun och jag har redan tagit en tur in till stan och gått på promenad på Skeppsholmen. Jag vill gärna rekommendera den promenaden till er alla om ni är i Stockholm. Gå runt förbi af Chapman och vidare runt hela ön, fantastisk utsikt över Gamla Stan och söders höjder. Och dessa gamla 100-åriga båtar som ligger utmed kajerna är nästan för mycket!
I går kväll visade man i TV1 den gamla spännande filmen ”Duellen” med Dennis Weaver i huvudrollen. Filmen handlar om en mystisk truckdriver som djävlas med Dennis som sitter i sin vanliga personbil och kör. Se den om ni kan! Dennis Weaver spelade tidigare huvudrollen i en TV-serie där han var Sheriff i New York och red omkring på en häst där. Kul serie! Han gjorde också en countryplatta på bolaget Impress Records. Plattan är inte märkvärdig på något sätt och låter som lite western och filmmusik. Dennis är ingen stor sångare.
Jag fick en kort information om att det var mycket folk i Dalhalla för att se Dwight Yoakam, Mats Rådberg och Rankarna uppträda. Men…….. det kom tydligen ett störtregn som störde showerna ordentligt! Kan någon berätta lite mer?
Här lite andra nyheter! JL
Hei Janne. Siste Timen har jeg hatt en kombinasjon a 17.mai, julaften og födelsedag! Med andre ord, jeg har oppled Bobby Flores med Country Minstrels på dvd!
Denne konsert er så bra at det er naermest utrolig. Den ene shuffle´n avlöser den andre, og det blir perfekt levert med til og med tic tac bass fra gitarist Daniel. Han minner meg om gitaristen i Ernest Tubb´s Texas Troubadours som utfylte Buddy Charleton så bra, - fraseringene hans er så like!
Og du Janne får jo en flott lyd fra din gitar der du leverer autentiske Emmons licks i flott Lindgrensk tapning. Jag trodde at din gamle true and trusted MSA var alene om å kunne gi en slik lyd, but boy, was I wrong! Har du stock pick ups?
Country Minstrels går mange amerikanske store band en höy gang her, og de mange övetimene som ligger bak, har virkelig gitt uttelling! At et skandinavisk country band kan levere Ray Price shuffles og Texas Dance Hall Music på denne måten är bare utrolig!!
Löp og kjöp för opplaget blir utsolgt! Med takknemlig hilsen
Steinar Schröder
Det är ALLTID roligt att få beröm men det här var nästan så att jag rodnade! Kul att du tycker om dvdn Steinar. Den där kvällen för 1,5 år sedan i Hägerstens Medborgarhus var säkert en av Minstrels höjdarkvällar under en nästan 45årig karriär. Att få spela med en sådan superartist som Bobby Flores är ju heller aldrig fel. Men du ska veta att vi repeterade med Bobby endast ett par timmar dagen innan. Då hade vi ändå 45 låtar att gå igenom och som vi sedan spelade på showkvällen. Inte undra på att vi ser lite spända ut på videon. Jag har fått hem några ex så ni kan nu beställa från mig genom postgiro 70 61 44 - 3 Steel Guitar Music. 320:- kostar DVD+CD+porto. JL.
Hej Janne, jag har hört en låt med titeln.....but I do, det lät som en countrysnubbe ,var det möjligen Jim Reeves eller var det någon snarlik, det var ett countrystuk på gitarrspelet. Kan du komma på vem, isåfall, går den att köpa, cd eller vinyl. tacksam för svar, Robert i Märsta. Det var inte mycket att gå på men kanske någon av läsarna har tips? JL.
howdy ref cd nitty gritty dirt band will the circle be unbroken så skrev jag bara GÖRAN LUNDQVIST jag trodde att du kunde se min emailadress i min avsändare adress i emailet och att du kände igen mitt namn då du ibland handlar cds av mig hur som helst så har jag emailadressen goeran.lundqvist@telia.com tel 040-159510 Jag ändrar sällan eller aldrig i skrivet material som inkommer till Nyhetsbrevet. Men nu fick du din information insatt två gånger istället. Det var väl bra? JL. Hejsan Janne, Tack Filip för ditt långa inlägg! Men i det här brevet behöver man ALDRIG varna för ”pure” country. Nästan alla läsare älskar den sortens country! Hällevik Tradjazz Festival har just gått av stapeln och vi kunde läsa i deras annons att de endast bokat in grupper med just de rötterna, alltså i Dixieland- Trad- och Ragtime. Här handlar det inte om kortsiktigt tänkande utan spelar du någonting annat så platsar du inte på denna festival. Ja, tänk om våra countrymusikarrangörer kunde göra likadant och skippa allt annat än countrymusik! Får vi någonsin uppleva det? Troligtvis inte! JL.
Hello
fellow players, Det var faktiskt allt för idag!
|
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email:
steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nu
|
||||||
|
Hej Janne!
Hej Pojkar!!!! Igår var det en sån där oförglömlig dag som bara kan beskrivas som en "Gåshudsupp-levelse". Hall OF Fame museum har invigt en ny utställnig som hyllar RAY PRICE. Som stolt medlem av museets vänner var jag inbjuden till en frukost dar Jay Orr, Michael McCall och två till berättade om det förberedande arbetet att få ihop allt till utställningen. Sen var det dags för dagens höjdpunkt och jag vet att ni önskade ni vore där. 2 timmars pratstund - intervjuv med Eddie Stubbs på the Ford Theatre. Dom pratade om allt från Ray's barndomstid i East Texas till dagens slit och turnerande, etc. Ibland blev det även emotionellt både for Stubbs & Ray så näsdukarna åkte fram med väldig fart. Detta klassar jag som en av mina Top 10 gåshudare.... Ekbäck hade plats på rad #2 och framfor mig satt Pete Wade och ingen mindre än Don Helms!! Sukt sukt.... Jag bifogar lite bilder för era "arkiv". (Kan ej visas i detta Nyhetsbrev, JL) Hjärtliga Hälsningar från ett kokhett Nashville!
Dan Ekbäck Oj, oj, oj, varför bor
vi inte i Nashville! Kanske är tur förresten, då skulle vi se ut som kokta
kräftor? JL. Hej! Alltid trevligt med Nyhetsbrev från någon/något man är intresserad utav. Men så länge du kör med filer/bilagor som åtminstonde jag inte kan öppna är det ju bortkastad tid, och trist. Mvh. "Bubben Music" c/o Odd Arverud Vilka filer/bilagor är det du inte kan öppna Odd? Ligger felet hos mig eller i din egen dator? Kanske ligger felet hos dem som sänder mig informativa mail och på så sätt stöttar countrymusiken? Några frågor man kanske först skulle ställa och ev. rätta till? Jag vill inte spoliera din tid så vill du att jag stryker dig ur mitt register så gör jag det omgående! JL.
Hej Janne, Blir det någon medverkan från din sida tillsammans med Kent Wennman och Elvisgänget i Parksnäckan detta år? Det är väl denna helg tror jag som första konserten skall vara. Mvh, Simon Östman Nej Simon, någon medverkan i Kent Elvis show på Parksnäckan i Uppsala blir det inte för mig i år då han har ett helt nytt band! JL.
Hej Janne, "But I Do" is a Tommy Collins song that was recorded in the sixties by Buck Owens. I think he did a whole album with Tommy's compositions. Greetings Lonnie Tack Lonnie, du har rätt! Buck Owens spelade i juli 1963 in ett helt album som kom att heta ”Buck Owens Sings Tommy Collins” på Capitol ST-1989, hans femte album på detta bolag. ”But I Do” finns med här och plattan är en av mina höjdare och fick jag välja 10 plattor att ha med till en öde ö så är det här en av dem. Plattan kan för övrigt beställas på CD hos Bear Family Records. JL.
Tjena Janne. Jag var på rocktåget i Visby för några veckor sedan. Efter det förstod jag varför många svenskar tror att Jill Johnson sjunger country. Kvinnan står ju rakt upp och ner på scenen och säger det. Snacka om falsk marknadsföring. Haresåbrahejhejhelatiden, Hasse Buhre Den tjejen borde veta
bättre som faktiskt sjungit country sedan barnsben! Hon tror förmodligen
som många andra, att allt som finns på t ex Billboards countrylista är
country, vilket inte kan bli mer felaktigt. Den har ALDRIG varit speciellt
trovärdig! JL.
Hej Janne!
Hej Janne! Några intryck från Dwight Yoakam i Dalhalla http://www.dalhalla.se/06/svensk/2006/050731.shtml : En klart minnesvärd konsert om än dyr och f-u-k-t-i-g; vi drog från sista delen av konserten pga det tilltagande regnet, och åtminstone en del av dom som var kvar hörde inget pga smattret av regn mot huvorna på regnställen (det är sant!). Dalhalla är ingen poparena så ljudet var mycket modest jämfört med ett normalt poparr och det kändes nästan konstigt. Förbandet Rankarna hördes t o m litet dåligt pga det, men huvudakten Yoakam fick mer kräm i PA:t, tack och lov, men inte tillräckligt enligt min mening - men jag kanske är litet lomhörd efter decennier av spelande och lyssnande, iofs. T o m den store divan Yoakam trevade litet i början av konserten men kom loss efterhand. Scenen är jättelik och en vallgrav skiljer dessutom publik och band åt, och det kanske gjorde sitt till. Både Rådberg och Dwight kom bort litet pga det. Men Dwight levererade en mycket varierad blandning av både hits och mer anonyma låtar och naturligtvis var både han och resten av bandet mycket proffsiga. Steelgitarristen spelade en hel svärm instrument (se http://steelguitarforum.com/Forum15/HTML/012743.html ) och jag är klart impad! Jag har fullt sjå att få steelen att låta någorlunda och här spelar Gary Morse (jag tar för givet att det var Gary fast jag inte känner igen honom personligen) det ena instrumentet efter det andra utan ansträngning, suck! Dwight kör helt sin egen stil och ingen utslätad Nashvillcountrypop och det gör honom och hans musik helt unik. Det är säkert också därför som han har lyckats slå så bra, men det är säkert ändå fåfängt att hoppas att någon skivbolagsboss ska lyckas begripa att det både går att prodda något annat än utslätad musik och tjäna pengar samtidigt. Det var faktiskt en upplevelse att se en så stor världsartist live för Dwight har tillägnat sig förmågan att ta både en stor scen och bamsigt dagbrott i besittning utan att egentligen anstränga sig - visserligen efter en något trevande början, men efter 5 - 10 låtar så fyllde han hela Dalhalla, och det krävs en rätt stor personlighet för att klara det, gissar jag. Jag noterar också att VOX verkar vara en förstärkare på modet igen - de syns på både stora och små ställen och det är ju trevligt för en snubbe som började med Strata och VOC AC 30 för c:a 45 år sen. Det fanns både Fender, VOX och andra stärkare på scenen, och det verkar som om allt fler är noga med att matcha förstärkare och instrument för att få ett bra ljud och inte längre nöjer sig med att plugga in i vad som helst som råkar finnas till hands på scenen. Steelen hördes för litet - naturligtvis - men annars var balansen bra. Dwights akustiska gitarr hade dock ett märkligt skramligt ljud som inte lät bra i mina öron och inte heller alls liknar ak-gurasoundet på hans skivor. Det var troligen en miss i utljudet som han aldrig fick korn på på scenen. I övrigt kan jag varmt rekommendera Dalhalla - iaf så länge det inte regnar - för det är en mäktig och imponerande arena. Arren sköts också mycket proffsigare än på de flesta andra håll, ärligt talat. Här poserar inga hormondopade Mr Nobdy i vakttröjor och bedriver ego building genom att jävlas med folk och fotografer, utan här råder ordning och folkvett. Hdg! Anders B I Falun, Sierra S14 E9/B6, Peavey Nashvile 1000, Session 500 och TubeFex http://groups.msn.com/countryfolketidalarna/dcmcsfotoalbum.msnw?action=ShowPhoto&PhotoID=141 Ge mig ytterligare 25 liv så ska jag spela den hyggligt. Hei.
Howdy Janne, Tack Hank Rosén för det inlägget! DN-journalister har verkligen ett eget sätt att se på saker och ting! Men förvånad blir jag aldrig! JL.
Freddy Fender I sin barndom rejste han rundt med forældrene der var emigranter, og arbejdede som høstarbejdere igennem staterne i USA. Som 16 årig blev Freddy indkaldt til marinen, hvor han brugte det meste af sin tid i Brigaden. I 20’års alderen fik Freddy lokal succes med sine Tex-Mex hits. Han begyndte at indspille i 50’erne, og solgte millioner af plader i Latin America ved at synge Spansk-sprogede versioner af de Amerikanske rock sange.I 1960 blev han arresteret for at være i besiddelse af marijuana, og han sad i Batun Rouge i 3 år ud af de 4 han var blevet idømt. Ved løsladelsen havde han et par små spillejobs i New Orleans, men vendte så tilbage til sit hjem for at komme i lære som automekaniker. Freddy tilmeldte sig også The High School som han afsluttede med et fint diplom.Han vandt stor berømmelse igen i 70’erne med to kæmpe hits: "Before the Next Teardrop Falls" og "Wasted Days and Wasted Nights" en sang han skrev på en bar, i forbindelse med en af de mange separationer han og Huerta har været igennem. Hertil kommenterer fru Huerta: "Vi har været separeret mange gange, men vi er altid kommet tilbage til hinanden, jeg tror det simpelt hen er meningen at vi skal være sammen." I 1974 kontaktede han Huey Meaux, producer til B.J. Thomas, der arbejdede energisk med Freddys særprægede stemme, og genindspillede nogle af de tidlige sange, bl.a. "Before The Next Teardrop Falls", der blev årets single i The Country Music Association’s i 1975. ARTIKEL i Amerikansk Avis: Den legendariske Freddy Fender, 69 år, sanger og Grammy Award-vinner har fået konstateret uhelbredelig lungekræft.Hans kone/manager Vangie Huerta siger: Huerta vil ikke gi’ op selv om lægerne mener de ikke kan gøre mere. Lægerne var i gang med at undersøge Freddy’s lunger den 3. Januar, da de opdagede 8 eller 9 kræftknuder på ydersiden af den ene lunge. 3 uger efter statede han på kemo.Kemoen har været hård ved ham, kostet ham hans hår, plus et vægttab fra 170 til 145 pund, men han arbejder hårdt på at genvinde sine kræfter. Han har sine gode dage og sine dårlige dage, men lige nu har han det godt, for han er ude og køre i sin "sportsvogn." Han laver sjov hele tiden, synger rundt omkring i huset, og kan ikke vente med at komme tilbage til scenen.Vi venter på et mirakel siger Vangie Huerta. Freddy tror på det, så det er svært for os ikke også at gøre det. Han har haft mange medicinale problemer i de seneste år, inklusiv lever og nyre transplantation. Fire eller fem gange tidligere har han været døden nær, men det har vi holdt helt for os selv. Vi er private mennesker, og ønsker ikke nogen skal få medlidenhed med os. Den 27. september har Freddy Fender en aftale med The Cancer Treatment Center of America i Oklahoma.
"Freddy har været igennem så meget siger fru
Huerta, men vi tror på at Gud har en plan med ham" STORY BEHIND THE SONG "Nothing special" That's what songwriter Bobby Braddock remembers writing in his diary about "He Stopped Loving Her Today," the song on which he and Curly Putnam had just finished collaborating in 1977. Braddock was not alone in his lack of enthusiasm for the song. More than a dozen top country stars declined a chance to record it; many of them criticized its unconventional structure and its lack of a catchy, repeatable chorus. Even George Jones, on first listen, thought it was too sad and depressing to be a hit. But producer Billy Sherrill believed otherwise, and he eventually convinced Jones to record it—but it was like pulling teeth. Jones cut the first verse of the song in 1979, then, losing interest, waited almost a year to finish the track. He bet Sherrill $100 that the song would never be a hit. He couldn't have been more wrong—or glad that he lost the wager. "He Stopped Loving Her Today" has proved itself to be the biggest hit of Jones's long, heralded career. It became the first consecutive two-time winner of the Country Music Association's Song of the Year Award. It also helped Jones win two consecutive CMA awards for male vocalist and a Grammy. The Cinderella story of "He Stopped Loving Her Today" reveals how the making of a classic song can be unpredictable, at best. The idea for the song originated when Braddock suggested to Putnam that they write a song about a man whose love for his ex-wife was so powerful and obsessive that only death would end his devotion. At First, they tried writing it with a darkly comic slant, tossing around various cliches that people say at funerals. A few of these lines remain in the final version, such as the observation of the funeral guest/narrator who looks into the coffin and remarks of the deceased, "First time I'd seen him smile in years." As the writers continued to work, however, the song took on a more somber, tragic tone, painting a musical picture of love mixed with sadness. Singer Johnny Russell was the first to record "H« Stopped Loving Her Today," but his single received little attention. Producer Sherrill, one of Nashville's top producers in the Sixties and Seventies, suggested that Braddock and Putnam add yet another verse, having the ex wife show up at the funeral. The writers then hit the nail on the head: "She came to see him one last time/We all wondered if she would/And it kept running through my mind/This time he's over her for good." As Sherrill had believed, Jones's voice turned out to be the perfect instrument for The song's sense of heartbreaking loss. When the climactic title line comes in more than half way through the song, Jones soars into a full-throated voice that cries out against the pain that sent a man to his grave. Sherrill underlined the drama by adding a full string section and a wailing soprano part performed by Millie Kirkham. "It may be sad," Jones says today of the song that cost him $100 more than a decade ago, "but I wish I had me a hundred more like it." “He Stopped Loving Her Today” entered the country music charts April 12th, 1980 and made it to number one. It was on the charts for 18 weeks. It was also the CMA Single of The Year. STORY BEHIND THE SONG Patsy Cline, riding the crest of popularity from "I Fall to Pieces" in the summer of 1961, didn't particularly like "Crazy" the first time she heard it. Part of the problem was the demo tape of the song by its writer, a 27-year-old Nashville newcomer named Willie Nelson. At the time, his musical resume only bore one entry: He had written "Hello Walls" for Faron Young. Then, as now, Nelson sang sometimes in front of the beat, sometimes behind it, and this style proved indecipherable to Cline. Even after producer Owen Bradley reshaped the bare-bones honky-tonk tune into a torchy song with background vocalists and a lush string arrangement, Cline couldn't get her part right after four hours in the studio. She agreed to come back to the studio in a few days and overdub her voice onto the completed instrumental tracks. That time, she got it right on the very first take. “Crazy” entered the country music charts November 13th, 1961 and made it to number one, where it stuck for two weeks. It was Patsy’s 4th charted song and was on the charts for 21 weeks. It also scored a number nine on the pop charts.
STORY BEHIND THE SONG Most recording artists have at least one recording session that sort of “stands out” above the rest-and for various reasons. According to Jimmy Dean, his most memorable was the one that produced his giant seller, “Big Bad John.” Piano master picker Floyd Cramer played on that session—but he did NOT play the piano. Cramer told record producer Don Law that he wasn’t needed to play piano on the session because he would just be playing the same notes as the background vocals. Floyd then reached over and picked up a chunk of steel that was being used as a ballast for a TV camera, tied a coat hanger around it and hung it on a coat rack. Then he found a hammer somewhere in the back of the studio and began to strike the chunk of steel, trying to imitate the sound of a miner’s pick. Floyd then pulled microphone over it and told the sound engineer to put some echo on it. And the famous “Big Bad John Sound” was born---thanks to country music’s most famous piano player---who did not play piano on a recording session! “Big Bad John” entered the country music charts October 16th, 1961 and became number one on both the country and pop music charts. ****from “Jimmy Dean’s Own Story,” published by Berkley Publishing Company.
STORY BEHIND THE SONG The troubled marriage between Hank Williams and Audrey was the source of Hank’s 1953 number one, "Your Cheatin' Heart," according to Billie Jean Williams Horton, who was married to Hank at the time of his death. "He said her 'cheatin' heart' would pay," recalled Billie Jean in Dorothy Horstman's Sing Your Heart Out, Country Boy. "Then he said, 'Hey, that'd make a good song.'" The song's verses and refrains are musically striking and lyrically scathing. Anyone who's ever watched love go bad can identify with lovelorn Hank as he predicts corresponding misery for his unfaithful mate, whose tears are bound to "come down like falling rain." Hiram King Williams, known to the world as Hank, was 29 years old and on his way to a performance ir Canton, Ohio, when he died on New Year’s Day in 1953.
“Your Cheatin’ Heart” entered the country music charts February 21, 1953
and made it to number one, where it stayed for six weeks. It was Hank’s
35th charted song and was on the charts for 23 weeks. Ibland är det ett bra inflöde av skrifter till Nyhetsbrevet! Kul! Fortsätt att skriva så blir mitt utskick mer och mer intressant! Glöm inte bort att boka upp er för den 4 september på Gamla Tryckeriet i Stockholm. Det blir en höjdarkväll som Bobby Ahl fixar åt oss. Ja, det blir alltså stor show med Doyle Lawson & Quicksilver. Bluegrass av bästa format! På lördag gifter sig min styvson (Evas äldste) Peder med Johanna. Bröllopet står ute på Edö Ö i Stockholms skärgård. En hejdundrande fest med 90 inbjudna gäster, puuhh! Blir jag lite sen med söndagens Nyhetsbrev så vet ni varför! Ha nu en trevlig helg!
Janne Lindgren
PS Bobby Flores skickade mig en CD av hans senaste. Har bara lyssnat en gång och jag är säker på att detta blir årets platta i KKs omröstning. Skriver mer om den i nästa Nyhetsbrev. DS |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 060 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Hej Janne Låååångt mail var det, men mycket intressant att läsa. Det som kanske inte många vet angående Doyle Lawson & Quicksilvers framträdande i Stockholm är att: Det för närvarande intresantaste bluegrassbandet G2 http://www.g2bluegrassband.com/ skall vara förband åt dom. Tänkte att du kanske skulle få med det också Hur kan jag nu veta detta frågar sig någon, jo jag har levererat 2 st dobro till dobrospelaren i det bandet och därigenom fått en så kallad inside information. Kristian / Red Note Guitars Sch!!! Tala lite tystare om sådana här hemligheter!! JL.
Hej
Janne! Tommy Axelsson, The Turnpikes
Kul att du gillade min lilla lek med er låt Tommy! Recension på er platta kommer nedan! Beträffande Carolina så håller jag med fullständigt. Hon är fantastisk och otroligt lätt att jobba med i studion. Vi har jobbat tillsammans i snart 4 år och hon blir bara bättre och bättre. Som du också påpekar så är plattan okomplicerad och enkel i upplägget, precis som countrymusik ska vara och hennes nya CD som snart är klar blir också i den stilen.
För övrigt har jag färdigställt 8 låtar med Dottie, men tyvärr kommer dessa inspelningar inte ut på marknaden förrän nästa höst av olika anledningar, om ens då! Jag ska också börja med en bluegrassCD nu till hösten med tjejgruppen Hillfillies. Den bör vara klar innan nästa sommar. En ny CD med Gunnar Almqvist (pure country) är också planerad och har ni inte hans tidigare så skaffa den genom mig. Adressen har ni högst upp i Nyhetsbrevet.
Jag håller också på med att färdigställa dokumentärfilmen om Lida Country Festial. Som ni märker så är pensionärslivet fullt av aktiviteter. Vila får man göra sedan!
The Turnpikes sände mig sin CD som jag nu lyssnat igenom ordentligt. Vid första lyssningen så tycker jag att många låtar är ganska lika varandra men faktiskt, vid upprepad lyssning så är CDn riktigt bra. Man får lite känsla av Everly Brothers d v s allt låter inte så där riktigt country men har definitivt rötterna åt det hållet. Det man kan tycka är lite enformigt är att bandet består av trummis, basist, gitarrist och sångare. Sången och stämmorna är utmärkta och kompet helt okej men man saknar några leadinstrument förutom gitarren. En steel skulle förgylla CDn betydligt. Är ni intresserad av CDn så kontakta Tommy Axelsson på www.turnpikes.se den är verkligen värd att lyssna på-
Kan någon upplysa mig vem som har eller har haft adressen rodeo@bredband.net ? JL.
Till Jannes nyhetsbrev (om du vill och jag får) Läser med större och större ögon Janne Lindgrens nyhetsbrev. Men snart vågar jag inte öppna det längre. Jag sällar mig med andan i halsen till dem som börjat undra: vart är den fina tanken med ett nyhetsbrev för country-älskare på väg? Ok, Janne Lindgren. Du håller i trådarna? Det är ditt brev och du får skriva och ta med vad du vill i det. Men finns det inget positivt att framhålla? Det börjar kännas som en bristvara och jag börjar att undra vart det skall sluta. Finns eller fanns det ett fåtal ”riktiga” riktigt bra country band eller plattor så framhåll dem. Lura oss andra att shoppa deras Utmärkta skivor. Bevara oss ifrån ”skiten” som inte låter som den ska! Personligen gör det mig ont att läsa om alla de artister som är ”ute och cyklar” med sin repertoar, hur dåligt ljudet är och hur lite country. Deras skivor är. Jag kan inte för mitt liv begripa hur denna charmiga musikstil skall kunna överleva då linedansare bråkar med squaredansare, Och Shania Twain fans tjabbblar med Buck Owens anhängare? Dessutom att ”hänga ut” svenska countryartister negativa anda, vad gör det för gott? Nu tänker jag på Inger Nordström som fick sig en skovel för sin skiva, Mats Rådberg som man nyligen kunde läsa ett personligt försvarstal ifrån då han också blivit påhoppad och sist men inte minst min syster Carina (Dottie) som heller inte fick några särskilt fina ord om sig i nyhetsbrevet. En del grejer Janne kan du maila privat, som dispyten med min syster. Andra grejer kanske går att hoppa över och låta nyhetsbrevet bli något positivt – en glad nyhet om underbar musik. Eller finns det inga sådana? Vilka nya band skall orka hålla på med en musikstil där de inte ”blir insläppta” eller godkända av de som borde uppmuntra dem? Tro mig, jag vet några stycken som gett upp för att de inte orkar med cirkusen runt musiken. De konverterar till dansband eller rockn´roll så. Dom får spela för en publik som uppskattar dom. Som bekant är ju festivalerna idag otroligt blandade musikaliskt, vilket jag personligen är Tacksam för så klart och tycker är en positiv sak. Då får alla höra lite av varje och upptäcka själva vad de gillar. Jag kan förstå att Janne Lindgren tycker Carolina Åkerlind är det optimala svenska countrybandet? Ok, men jag tycker det låter dansband. För min del är det Waylon och Willie och grabbarna ifrån 70-talet som regerar. Men jösses. Kan vi inte få vara lite olika? Nu ska väl jag hålla tyst. Men samtidigt tycker jag att jag kan få tala fritt för jag är absolut ingen country artist längre, om jag någonsin har varit. Således kan jag sälla mig till publiken som får ha en åsikt. Den här utvecklingen är så synd. Särskilt som du Janne Lindgren är en legend och någon att se upp till för så många. Rensa i nyheterna och ragga positiva saker att skriva om. Bilda en stor jätte klubb, stoppa allt som har med country att göra under samma paraply. Lägg energi på att samarbeta och uppmuntra varandra och alla nya band istället och strunta i allt tjäbbel. Låt solen skina! Eva Eastwood Jahadu Eva, var ska jag börja? Jo jag vet, jag börjar med att tacka för att du kallar mig legend! Det känns förträffligt! För det andra, jag har ingen dispyt med din syster (Dottie), då hon har bett om ursäkt för det som hände och jag har accepterat detta. Vi har nyligen träffats och pratat igenom saker och ting inklusive lagt hennes sång på de 8 låtar jag spelat in. Och det är sant det jag skrev i mitt förra Nyhetsbrev, inspelningarna som vi gjort kommer inte att släppas förrän tidigast nästa senhöst! Anledningen däremot har jag inte nämnt! Det var det viktigaste! Nu till lite övrigt i ditt mail! Om du Eva varje gång du får ett Nyhetsbrev från mig tappar andan så är det nog dags att avsluta din gratisprenumera-tion på mina utskick. Att vara orolig i kroppen två gånger i veckan är knappast nyttigt för hälsan och en infarkt kanske ligger nära till hands. Sådana sjukdomar går nedåt i åldrarna och fler och fler kvinnor är i riskzonen. En liten varning alltså eftersom jag absolut inte vill förorsaka några katastrofer med mitt Nyhetsbrev. Meningen är precis tvärtom, jag vill främja countrymusiken, tro´t om du vill! Mitt sätt att jobba med countrymusiken kanske inte passar alla smaker, men det är svårt att lära en gammal hund att sitta, så tro inte att jag tänker ändra mig på någon punkt trots dina många bra förslag. Jag recenserar de CDs jag får i min brevlåda dels för att jag tycker det är kul och dels för att de flesta VILL att jag ska göra det. Varför annars skicka dem till mig? Det är inte alla som förstår att jag är en av de där människorna (typ Anders Björkman och Ulf Nilsson i Expressen) som skriver direkt ur hjärtat vad jag tycker. Jag vill förstås inte på något sätt jämställa mig med dessa fantastiska journalister men jag menar att jag lutar åt det hållet. Om jag inte skrev som jag tyckte så skulle snart min trovärdighet vissna och dö och det vill jag inte! Om du följt mig och mina artiklar i olika countrypublika-tioner under åren så skulle min hållning till countrymusik dess artister och arrangörer inte alls förvåna dig det minsta. Jag har under hela mitt liv stuckit ut hakan (ibland för långt) och har även fått smällar tillbaka. Det är min livsstil så att säga! Det finns säkert ett och annat band som börjat att spela countrymusik och som sedan hoppat på något annat istället. Men då var det väl inte så allvarligt menat det här med country? Tänk om jag resonerat likadant i mitten av 60-talet då Minstrels kom till? Då var countryintresset i Sverige väldigt litet och vi var de enda med cowboykläder i hela stan. Snacka om att bli mobbade! Men inte slutade vi med countrymusik för den sakens skull, nej tvärtom så jobbade vi vidare för att bli bättre och bättre. Din uppfattning om Carolina Åkerlind tror jag att du är ganska ensam om och här lyser din okunskap om countrymusik klart igenom då du kallar hennes CD för dansmusik. Om inte den CDn är country vad har jag då sysslat med i snart 50 år? Men du Eva kanske som många andra har låtit dig luras av att de svenska dansbanden faktiskt på sin repertoar har väldigt mycket countrymusik. Band som Vikingarna, Lasse Stefanz och många, många fler har spelat in countrymusik så länge jag minns och deras skickliga producenter som t ex Lars O Carlsson, Rutger Gunnarsson och Lennart Sjöholm har tagit till sig mycket av countrysoundet från originalskivorna inspelade Nashville. Att påstå att countrymusik låter som dansband är alltså helt felaktigt, det är precis tvärtom, dansbanden låter som countrymusik! Jag borde veta då jag spelat steel på ca. 5.000 låtar varav 80 procent har varit dansband! Du har helt rätt Eva då du skriver att det är mitt Nyhetsbrev och att jag lägger upp det precis som jag vill. Själva grundtanken med mitt Nyhetsbrev är att jag vill informera steel- och countryälskare i Sverige och övriga Skandinavien om vad jag för tillfället arbetar med och på så sätt göra lite PR för mig själv och min verksamhet. Inget konstigt med det då jag under de senaste 30 åren importerat och sålt steelar, dobros, instruktionsmaterial, CDs, kassetter och mycket mer. Under senare år har verksamheten mer och mer koncentrerats på inspelningar i min lilla studio. Alltså, Nyhetsbrevet är ett bra sätt för mig att göra folk uppmärksamma på allt det här. Att jag sedan kopierar in nyheter inom countrymusiken och dessutom låter folk säga sin mening (ja, även jag själv) tycker jag är en bonus. Att det sedan blir lite gnäll här och lite gnäll där gör bara Nyhetsbrevet än mer intressant enligt mitt sätt att se på den hela. Solen lyser ju inte hela tiden? Okej då, den här sommaren är ett undantag! Jag kan bara råda dig Eva och andra som blir upprörda över folk som till Nyhetsbrevet skickar in mail om sina känslor angående konserter, festivaler och annat eller som får krupp då jag klagar på saker jag tycker är fel……. säg upp GRATISPRENUMERA-TIONEN av Nyhetsbrevet. Det är lika enkelt som att stänga av TVn då man inte gillar programmen! JL. Hejsan Janne Kul att du gillar DVDn Filip! Visst är Bobby Flores fantastisk och visst är jag stolt över att Country Minstrels låter så bra! Närmare ett Texassound än så här kommer vi inte!! JL.
Hej Janne! Vill börja med att tacka för ett intressant och efterlängtat nyhetsblad samt att komma med en önskan: Som relativt ny prenumerant skulle jag önska att ”Questions and answers”, om möjligt, skulle kunna följas av en signatur eller ett namn så att man få en ”hint” om var frågeställaren bor. Jag har begripit att du har ett stort och brett kontaktnät och därför skulle det vara intressant att se vilka frågor som kommer till dig utanför landets gränser. Nedan följer som ett inlägg i ”Countrydebatten” ett utdrag från recensionen, efter Tomas Ledin, Jill Johnson och Andreas Johnsons besök i Örebro härom kvällen, som publicerades av Stigbjörn Bergensten, Nerikes Allehanda den 10/8. ”Jill Johnson har ännu större problem med låtarna. Hon envisas att skriva de flesta själv och det håller helt enkelt inte. Efter besök i Nashville har hon skaffat sig ett countrystuk, men det blir inte country bara för att man sätter på sig en cowboyhatt. ”Breakfast in New York” är en någorlunda vacker och berättande låt, men i övrigt innehöll hennes inslag intetsägande och monotona sånger. Hon har en vacker röst, sjunger med stor säkerhet och skulle kunna nå stora framgångar med bra melodier. Nu var det endast gamla ”Crazy in love” som fick ett ordentligt gensvar och det är ett fattigdomsbevis. Varför inte satsa på riktig country? Sällan har fiddle och steel guitar känts mer saknade än när Jill Johnson sjunger det som hon kallar country.” Ovanstående är kanske undantaget som bekräftar regeln, det är inte ofta man är överens med en recensent. Ser fram emot kommande torsdagar och söndagar. Med vänliga hälsningar, Sven-Olof, Hallsberg. Tack för ditt mail Sven-Olof och välkommen in i debatten om countrymusik. Stigbjörn Bergensten på Nerikes Allehanda verkar att vara en intelligent person eftersom han slagit huvudet precis på spiken. Vi kan bara hålla med. Beträffande frågor och svar som jag publicerar kommer uteslutande från USA och är författat av Doug Davis. Jag får ett sådant brev varje dag och tar ut det som jag tycker är mest intressant!
Hej! Och hoppsan vad fel det blev. Men man ska vara tydlig när man är otydlig... Mitt inlägg, som uppfattades som att Rankarna och Mats Rådberg inte skulle vara country slog tyvärr lite fel och jag vill säga att jag hyser stor respekt för dem som artister och countrymusikanter. Vad jag menade var, att för att bli accepterad i Sverige som countryartist, måste man göra annat också. Jag tror inte att "Early Morning Rain" - en inspelning som jag för övrigt anser vara 1900-talets bästa insats av ett svenskt countryband - hade räckt för Rankarna att fortfarande inneha den positionen de har idag. Men som sagt, jag uttryckte mig lite för kryptiskt, sorry. Alltså, jag tror att de som sysslar med country i Sverige måste få bli accepterade som countryartister fast de stoppar in musik som drar åt annat håll i sina framträdanden och att det finns mer än en typ av country som är "godkänd". Jag menar, finge jag bestämma, skulle det bara vara shuffle-4/4. Men jag skulle å andra sidan förbjuda t ex Ray Price att sjunga eftersom jag inte gillar honom. Men så vill vi väl inte ha det? Mats, jag känner till bakgrunden till både duvan och pinnen. Och det hindrar inte att jag inte tycker att originalet till pinnen är en extremt dålig representant för countrymusiken. För att inte tala om "Det är inte lätt att va' ödmjuk". Huvva. Det är ungefär som när vi kompade Little Gerhard för några år sedan. När han skulle göra extranummer, vad ville folk höra igen? Jo, "Den siste Mohikanen". Men snälla... Gerhard är rocksångare! Hur mycket rock är Mohikanen? Eftersom jag passerat 50 med några år, är jag fullt medveten om vad som pågick i Grekland, Spanien och andra diktaturer. Jag kunde läsa redan då. Men det är ju kul att man kan röra om i grytan lite och att självaste Mats tog sig tid att svara mig. ;-) /Thomas, Arvika www.rogerloofs.se
PS. Glömde säga att Janne verkligen gör ett fantastiskt jobb med att sammanställa Nyhetsbrevet. Jag har en känsla av att det tar sin modiga tid och den typen av ideella insatser ser man inte för ofta idag. Arvika-Thomas DS
Hi there ..... thanks DJs for playing my music... wonderful.. keep em songs on air...smile ... Hermann / the Desert Kid Records Team
STORY BEHIND THE SONG According to Darrell McCall, Faron Young faced a major problem in recording his 1971 hit, “Step Aside.” Darrell was singing harmony with Faron during that time and he commented, ”Faron had a brand new yellow Lincoln and he was downtown Nashville one night, and had been drinking for quite awhile. He finally decided to go home and he was driving his new Lincoln on Hillsboro Road. He ran a stop sign and hit another car head-on just as he was taking a drink out of a glass. And the accident cut off the end of his tongue. And the car that he hit was exactly the same model and color as the one he was driving. In fact, the only difference in the two cars was two digits off on the license plates. The two cars were exactly alike! So they took Faron to the hospital and they sewed his tongue back on. And he finally healed up but he thought his world was over. He didn’t think he would ever be able to sing again. Well, he had this recording session coming up. And he was recording “Step Aside.” So he told he, “When I say “tep aside” I want you to sing “tep aside”---he couldn’t pronounce his “s’s.” So if you listen closely to that record, you can hear me adding the “s” to “Step Aside.” But the record turned out great and Faron did a great job on it. And I was proud to be a part of it.” “Step Aside” entered the country music charts March 27th, 1971 and peaked at # 6. it was Faron’s 67th charted song and was on the country music charts for 17 weeks. Bobby Seymour sände mig följande historia: I sin dröm kom Gud till en av dessa otaliga steel pickers som finns i USA och han bad Gud om att göra honom till den bästa av alla. Gud svarade att han inte ville göra honom till ”the greatest steel player in the world” eftersom han då skulle favorisera honom framför alla andra. Men sa Gud, jag kan ge dig en publik som inte märker någon skillnad!
Carolina Åkerlind och jag flyger på fredag upp till Hemavan i norra Sverige för att därifrån åka till Hattfjelldal i Norge där det är ett stort steelguitarseminarium. Vi kommer att underhålla folket där både på fredagen och lördagen och jag ska själv hålla kurser på dagarna både för E9th och C6th, pedal steel alltså! Red Saxon kommer från Tyskland och fler av de mest kända norska steel pickers kommer att närvara. Det kommer att bli superroligt!
Vi hörs på torsdag igen
och hörni……. det regnar ute!!
|
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 061 (6 sidor) 17 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Hejsan Janne! Jag beundrar dig för tålamodet du har med Nyhetsbrevet och hoppas du orkar länge till. Jag har köpt DVD:n med Bobby Flores och Country Minstrels. Den är välgjord och mycket bra filmad. Den ger en god underhållning och vi har kikat på den massor med gånger. Gumman och jag var på campingsemester och vid ett stop i Hagfors på väg till Lysik Countryfestival, startade vi vår lilla bärbara DVD-spelare med Bobby i. Där satt vi och myste i sommarkvällen. Det var bara det att det kom andra campare och undrade vad var som lät så bra. Så det slutade med att vi var ett helt gäng som kikade och njöt. Nu till lite tråkiga nyheter….. Vår kära Elvistolkare Jörgen ”Hubbas” Andersson från Lindesberg har avlidit, 40 år gammal. Alla som sett och hört honom kan nog intyga vilken duktig och genomtrevlig artist det var. Över till lite evenemangstips… Rysta Countryfest 26 aug. Så var det dax igen, leta rätt på hatten och putsa bootsen. Husbandet Jack Daniels Band är naturligtvis på plats även i år. Dessutom kommer Tony ”Mr T” Karlsson, Eva-Lotta Eriksson samt Åke Cromnov med sitt gäng Still Fresh´n Young. Kvällens retro blir Leif Porres som kommer med stora delar av det gamla Västeråsbandet The Daltons. Grundstenarna i High Jacks, Wanda Jacksons gamla Sverigepianist Per-Erik Jonsson och Nina Jedevin har lovat att inte riva stallpuben. På Gnu-Guns revolverskyttebana kan alla skjutgalna prova sin lycka. Alltså en stjärnspäckad kväll och framför allt en härlig country & westernfest. För den som vill komma lite innan och grilla finns en grill tänd mellan 18.00—19.00 Countrymackor och dryck finns att köpa i baren till rimliga priser. Endast förköp gäller och biljetter bokas på följande telenummer 0221-60008, 070-5500765, 021-620 34 och 070-3327157 eller maila på rawhide.club@telia.com och biljetterna kostar 100:-/person. Du prickas av och betalar sedan när du kommer till Rysta Skynda och ring eller maila , liten lokal och begränsat antal biljetter. Vägbeskrivning: Åk E:18 mot Köping. Vid Köping, ta avfart mot Fagersta/Kolsva. Sväng höger vid skylten Uckelsta, vid t-korsning sväng vänster vid skylten Odensvi 4. Till slut, sväng höger vid den lilla träskylten Rysta, alldeles innan skylten Mesta 1. Ha det gott! /Bosse Radeck Tråkigt att höra att Hubbas inte finns mer. Jag har träffat honom många gånger och vi har även jobbat ihop då jag varit med på flera av hans plattor. Han var en av de bästa Elvistolkarna i det här landet enligt min uppfattning. Vi kommer att sakna hans personlighet och ödmjukhet! Vila i frid, Hubbas! JL.
Hej Janne!Hoppas du haft en trevlig sommar i värmen! Jag ville bara göra ett litet inlägg till dig eftersom du verkar ha hängt upp dig på att vi stavar whisky med bara y. Självklart vet vi att den amerikanska whiskeyn stavas med "ey" i slutet, men vi använder oss av den skotska stavningen. Detta pga av att vi satt på en liten pittoresk pub i en fiskeby i Tarbert/Argyll i Skottland när vi beslutade oss för att "klubba igenom" bandnamnet "Whisky & Dynamite". Som en hyllning till detta underbara land så beslutade vi oss för att stava whisky som de gör i Skottland. Detta borde inte ha någon större inverkan eftersom det uttalas i princip likadant i alla fall! Så bakom allt finns en liten historia :) Ha det bra! Mvh Linda i W & D
Jag kan tipsa om Killhults Countryfestival; att det är en
mycket fin
Hej Janne
Har sommaren varit bra? Själv tycker jag det har varit
nästan för varmt. Vår festival hade många besökare, men på dagen i 35
gradig värme var det tyvär glest med folk. Vemdalen hade lite grått med
solglimmtar dvs ett perfekt festivalväder. Cookies nbeans gjorde succé
både hos oss och i Vemdalen och fick flera nya spelningar med sig hem! Kul
att det kommer lite nya band.
Hej och hallå ! Nu börjar gnället ge resultat. Ni minnes goda kanske kommer ihåg att jag hade ett inlägg tidigare som gick ut på att vi ska ta tag i saker och ting själva. För ingen lär knappast göra något åt oss.Men si så fel man kan ha!! Det tog inte långa stunden förrän jag fick ett mail från Per Gyllingberg som erbjöd sig att tota ihop en prototyp ( www.svenskacountryartister.com ) Så nu finns alltså chansen att under en och samma web-portal ansluta / visa upp oss så ingen arrangör ska kunna komma och säga att det är svårt att hitta ett band / artist. Kolla igenom nedanstående och kolla på prototypen och gå med så har vi gjort ett tappert försök i alla fall. mvh Thomas i " Sme´backen Och under tiden kan alla kolla in www.vingar.se där en hel del av de svenska banden och annat smått och gott redan finns! Titta under rubriken country! JL.
Hej Janne! För några år sedan fick jag erbjudandet att ta del av dina nyhetsbrev. Idag kan jag säga att jag önskar detta hade skett mycket tidigare. Felet är mitt. Jag har haft och har en väldig glädje över att få ta del av dina nyhetsbrev. Ser alltid med spänning fram emot när nästa ska dyka upp på datorskärmen. Håller med Sven-Olof, Hallsberg om att torsdagar, söndagar blir höjdardagar tack vare dina nyhetsbrev med intressant och informativ läsning för en som älskat country redan på stenåldern. Sedan tycker jag också att många så kallade country-sångare idag är lika långt borta från countryn som Pavarotti är från Snoddas. Med den skillnaden att Pavarotti aldrig skulle klara av att sjunga Flottarkärlek. I spänd väntan på nästa nyhetsbrev och på att Carolinas nya CD ska komma ut på marknaden. Bo Bodén
Hello Janne.
Kanske springer jag o köper nåt någon gång och det är ju bra för alla i så
fall. Hela prylen i en liten ask tycker jag finns i dina egna ord ” Mitt sätt att jobba med countrymusiken kanske inte passar alla smaker, men det är svårt att lära en gammal hund att sitta, så tro inte att jag tänker ändra mig på någon punkt trots dina många bra förslag. Det är nog så ganska många av oss ser på ditt brev, med en nypa salt, i full respekt för att du faktiskt ändå är en av de få som gör något för country musiken i landet. (negativ reklam sägs ju till och med vara bättre än ingen reklam alls). Om vi musiker slog sönder lite hotellrum istället för att donera våra gager till välgörenhet kanske vi fick lite rubriker i pressen? Nu skojade jag lite, men det finns ju en viss sanning. Så om du vill sprida country nyheter så kan du väl helt enkelt skippa de plattor som inte låter country? Kan inte tänka mig att en hårdrocks tidning recenserar skivor som inte är hårdrock rad upp och rad ned, det är väl bättre i så fall att skriva som du senast skrev om tex. The Turnpikes där vi får läsa om hur det låter och förutsätta att de platsar musikaliskt i det nyhetsbrev vi som vill läsa om country får? Ja, det är lätt att gnälla och nu gnäller jag med? Men jag ser ju det här hela tiden, och du får tro mig – många band lägger av för de kommer ju inte in i country världen fast de försöker spela country. Jag har mött folk som ser upp till dig och vill vara lika ärliga och uppriktiga som du som kör samma anda och fullkomligt sågar allting som ligger utanför sin egen smak. Lasse på Tail Records lärde mig något väldigt fint en gång som gick ut på följande: en recensent skall beskriva vad det är lyssnaren förväntas möta på en platta. Egna åsikter är ovidkommande och ganska ointressanta. Så behåller man sin egen heder och låter artisterna behålla sin. Sen behöver man inte älska allt man hör eller rekommendera köp. Icke.
Du försvarar Carolinas och dina inspelningar. Det förstår väl alla att du
inte skulle jobba med det projektet om du inte tyckte det var kanon. Men
så tänker ju alla i ett band så visst gör det ont att höra att alla inte
inser hur skitbra det är, det man håller på med. Jag hoppas du orkar fortsätta Janne, trots alla oss som har synpunkter. Men som sagt. Det är 2006 och det är svårt att lära gamla hundar sitta, även om den andra generationen skulle kunna ha skitbra tips på hur det skulle kunna gå till.
Till sist. Jag skulle vilja lista mina 10 svenska favoritcountryband. Eva Eastwood Man ska givetvis ta allt som alla skriver ”med en nypa salt” som du så målande uttrycker dig! Hur det än är så är jag endast en (1) person av över 9 miljoner människor i Sverige och det skapar knappast någon majoritet! Så det jag skriver kan man, om man vill, helt enkelt ignorera. Men jag är givetvis glad att så många människor hela tiden säger till mig att Nyhetsbrevet är bra, viktigt och kul och att det jag skriver är intressant. Det sporrar mig att fortsätta ett tag till! Vi countrymusikanter skulle nog inte må dåligt av en och annan skandal men jag lovar att åtminstone jag själv håller mig borta från sånt. Om man nu inte vill ha skandaler att leva vidare på så tycker jag att vi måste bli mer tydliga med vår countrymusik. Trovärdighet och kvalitet tror jag är lösenordet för hela branschen. D v s om vi annonserar om en countrymusikfestival så ska den också innehålla mest countrymusik och inte en massa andra akter som mer eller mindre åker snålskjuts på vår genre. Det är också viktigt att de countrymusikplattor som produceras i Sverige verkligen håller hög klass, vilket dessvärre inte alltid är fallet idag! Där av mina recensioner som ibland kan bli till gränsen till elaka. Men går man ut och kallar sin musik country då ska det ta mej fan också vara sådan musik på plattan! Det där med dansbandscountry kan man se på olika sätt! Dansbanden har ”stulit” mycket av vår musik, det kan erkännas, men deras inspelningar är enligt min uppfattning (igen) ljusår från att låta ”äkta” country. Dansbanden har ett eget sound trots att både fiol och steel ofta förekommer. Carolina Åkerlinds CD låter definitivt inte dansband och jag vill här bara delge dig Eva några smakprov från recensioner hon fick på plattan då den släpptes för några år sedan: Carolina sjunger som om hon aldrig gjort något annat än sjungit country. C Trax Känslighet som många svenska countryartister saknar. KK Njutbar CD med en fantastisk sångerska. Kurre, Red River Country Club Bara att inhandla skivan. Smålands Country Club Tack för en fantastisk CD! Ben Olander Carolina is a great country music singer. Bobby Flores A fantastic CD! Josef Speacek, JSP Country (Tjeckien) This is a great recording. Steinar Schröder, Norge Carolina sjunger dj...t bra! Bosse Engzell Carolinas CD låter förträffligt. Anders Brundell CDn kommer att snurra flitigt. Noppi, MCWC Country Radio Så här fortsätter det då jag har ca. 20 recensioner till att visa. Nu ska jag inte trötta ut dig och övriga läsare men kom ihåg att ALLA de här personerna är folk som älskar countrymusik precis som jag och som även vet vad den står för. Jag
håller med om att det kan vara svårt att lista de 10 bästa countrybanden i
Sverige, men här är tre Stockholmsband som jag tycker är bra: Rankarna,
Lonnie and the Lonesome Riders och Country Minstrels. Kanske läsarna kan
komma med fler förslag? Men observera ordet är COUNTRY! JL.
Hej ! Bifogar fil,
Hei Janne! Gleder meg til Hattfjelldal i helgen! Bli moro å ta en prat igjen,lenge siden nå. Vi ses! Lars Egil Vågseter. www.vågseter.com eller : http://xn--vgseter-exa.com
STORY BEHIND THE SONG According to Johnny Russell, "Act Naturally," began as a joke and wound up as a country song! Russell said, "I had a date with this cute young girl, but I had to break that date because some friends of mine had booked a recording session for that same night in Los Angeles, California, and asked me to help them out Of course this sweet young thing asked me why I was breaking the date with her and I told her that they were gonna put me in the movies and make a big star out of me. Of course I said that as a joke and we both got a big laugh out of it. But I kept thinking about what I had said and how the idea of bringing an old boy to Hollywood to make him a star would fit into a song. So after playing with the idea for awhile-l sat down and wrote the song in one day. I even pitched the song to the guy they were recording that night but he just couldn't leam it So I played the song to my record producer and he turned it down. He said that songs about movies just weren't popular. I pitched the song to several other artists and record producers and they all turned it down. Everybody was calling it a "gimmick song." They kept telling me to write a song about love or heartbreak. I thought "Act Naturally" was a love song-maybe a different kind of love song-but still a love song-but nobody else thought so." Russell had been writing songs with a young lady named Voeni Morrison. He decided to play "Act Naturally" for her and she loved the tune. She immediately suggested pitching the song to Buck Owens. At the time Johnny and Voeni had agreed to share co-writers credit on any songs they wrote. So he gave her co-writer credit on "Act Naturally." They put five songs on a demo acetate and Voeni delivered ft to Buck Owens. But when Owens finally replied, he didn't like "Act Naturally" at all. BUT—Don Rich—Buck Owens' guitar player, fiddle player, tenor singer and right hand man—heard the demo and liked "Act Naturally." Don began humming the song around buck and pretty soon, Buck was humming it too. Johnny said, "One night Buck Owens called me and offered to record "Act Naturally" if he could have the publishing rights to the song. I told him he could. I found out later that he had already recorded the song that day." "Act Naturally" entered the country music charts April 13th, 1963 and zoomed up to number one, where it stuck for 4 weeks. It was on the charts for 28 weeks. During a 1965 Beatles recording session, Ringo Starr decided to come out from the behind the drums and record a vocal track for their new album. The song he picked to record was "Act Naturally." The Beatles album was a best seller. Then twenty-four years later, Ringo Starr and Buck Owens recorded a duet version of "Act Naturally," which peaked at # 27 on the country music charts in 1989 and was on the charts for 11 weeks. Not bad for a song that started out as a joke because a guy broke a date with his girlfriend! Här kommer en till: Very seldom..in fact hardly ever---does the flipside of a hit record become more popular without ever making the charts—but such was the case of Merle Haggard’s “Today I Started Loving You Again.” The song was co-written by Bonnie Owens, his wife at the time. "Today I Started Loving You Again" is a classic song of unrequited love that has been recorded by more than 100 artists. The song went on to become one of country music’s most performed and most recorded tunes...although Merle’s original version did not make the charts. His version was the flipside of his 1968 number one, “The Legend of Bonnie And Clyde.” Artists who did score hits on “Today I Started Loving You Again” included Kenny Rogers, who made it to # 69 in 1973, Sammi Smith, who took it to # 9 in 1975, Arthur Prysock, who had a # 74 hit with it in 1979 and Emmy Lou Harris, who scored a # 43 on the tune in 1986.
Pratade häromdagen med Håkan Sahlin som just kommit hem från en tur till Norge där han spelat med Dottie! Platsen var några mil söder om Trondheim och resvägen med buss var ca. 90 mil. Ja sedan skulle de ju hem igen samma väg! Showen i Norge gick hyfsat enligt rapporter! I morgon bär det av till Hatfjelldal där Carolina Åkerlind och jag ska delta i Norges steel guitar seminar som hålls varje år. Hatfjelldal ligger i höjd med Tärnaby i Sverige och vi flyger förstås dit med SkyWays. Steinar Schröder som är en av arrangörerna hämtar upp oss (förhoppningsvis) vid Hemavans flygplats. På dagarna ska jag hålla kurser i dansbandsmusik på steel, just det, och det blir även en kurs i C6th. Ni som spelar steel vet vad jag pratar om. På kvällarna blir det show med Carolina och mig och en bunt andra lirare. En helgjuten helg alltså! Räkna inte med något Nyhetsbrev på söndag då jag förmodligen är alldeles slutkörd. Att åka på turné med Carolina tar på krafterna då jag både får vara manager, musikant och bodyguard! Tur att man ser så elak ut!!! Ha en fin och lugn helg så hörs vi snart igen!
Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 062. augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Som jag befarade i torsdags så skulle mitt Nyhetsbrev bli försenat denna gång. Och just hemkommen från Hattfjelldal i Norge så vill jag förmedla några intryck från Carolinas och min upplevelseresa till dessa nordliga breddgrader.
Jag börjar där vi startade d v s att jag hämtade upp Carolina utanför hennes port på Södermalm fredagen den 18 augusti. Hon var punktlig som vanligt och vi åkte genom ett ganska lugnt Stockholm eftersom klockan inte blivit mer än 07.05 på morgonen. På Arlanda parkerade vi bilen och vi fick gå rätt långt till avgångshall 3 där SkyWays har sina avgångar. Inga problem med incheckning trots min tunga pedal steel och eftersom vi var i god tid så köpte vi varsin kopp kaffe. Hustru Eva hade fixat till några härliga äggmackor som vi åt till. Då vi satt i planet så meddelade piloten att de hade fel på radiokommunikationen så vi blev försenade med 45 minuter. På uppresan till slutmålet Hemavan så mellanlandade vi i Vilhelmina och Storuman. Vi blev överraskande nog hämtade på flygplatsen av bl a min gamle vän Red Saxon som var på ett sprudlande humör. Senast vi sågs var 1976 på Scottys Convention i St. Louis.
Efter ca. en timmes bilfärd var vi så i Hattfjelldal och vi blev välkomnade av chefen själv d v s Steinar Schröder. Vi fick en utmärkt lunch och blev sedan visade till vår lilla stuga som vi skulle bo i. Stort sällskapsrum, kök och två sovrum och en utsikt från altanen som knappast går att beskriva med ord. Otroligt vackert! Efter en liten middagsvila för oss bägge så träffade vi bandet vi skulle spela med. Repetitionen gick lysande och speciellt uppmärksammade vi den unga fiddlaren som var något alldeles extra. Konserten på Borgefjells Vertshus lite senare på kvällen blev mycket bra och trots den korta repetition vi haft med bandet så flöt musiken på utan större missöden. Carolina har under de fyra år vi jobbat ihop utvecklats till en driven artist och vi funkar, trots åldersskillnaden, mycket bra ihop! Övriga artister denna afton var Rio Bravo, Catrin Braaten och May Kristin Nordmo men även Red Saxon (Tyskland) och hans kompis Brian Irwin från Kalifornien. Det var verkligen roligt att se och höra Red igen som är en kul kille utanför och på scenen. En annan musikerkompis som också uppträdde denna kväll var O.J. Hanssen som jag träffade för nio år sedan då vi kompade honom med Country Minstrels just i Hattfjelldal. Odd har de senaste 7 åren bott i Nashville och försökt sig på en karriär där. Kanske har han lyckats nu då han flyttar till Branson i höst och öppnar egen teater. Både Carolina och jag var riktigt trötta efter vår show och vi gick tillbaka till vår stuga innan allt slutat på värdshuset.
Lördag morgon startade jag tidigt med ett pedal steelseminarium för några nybörjare. Därefter hade vi en timmes dansbandssteel där jag visade mina 1 – 20 vanligaste licks för många nyfikna norska pickers. På eftermiddagen var det steelkonsert på värdshuset med undertecknad och några utvalda andra steelspelare varav jag gärna vill nämna Lars Egil Vågsäter lite extra. Han spelar på en Zumsteel och en Steel King och har en vacker ton och är väldigt teknisk. Men även de andra norska steelspelarna gjorde mycket bra ifrån sig. Det är ursvårt att spela inför andra likasinnade och det är klart nervöst för oss alla. Då vi avslutat steelkonserten på Borgefjells Vertshus så skulle instrument och förstärkare fraktas in till Samfunnhuset i byn där det skulle bli ännu en konsert. Dansbandet Mix hade installerat sig där och skulle senare på kvällen sköta dansmusiken. Mix ville att jag skulle vara med på deras öppningslåtar ”Kan Man Älska Nån På Avstånd” och ”Leende Guldbruna Ögon” som jag medverkat på i originalversioner och så blev det. Därefter fick jag av Norsk Steelguitar Förening mottaga ett pris för mitt arbete att sprida kunskap om steelguitar i Skandinavien. Det var en överraskning och jag känner mig OTROLIGT hedrad! Tack! Anledningen till priset är att jag bla a varit i Norge och inte mindre än vid 6 olika tillfällen hållit kurser för pedal steel. Carolina och jag spelade sedan tillsammans med våra nya musikantvänner 3 låtar vilket publiken tog emot med fantastisk entusiasm. Flera grupper uppträdde och därefter, kan ni tänka er, skulle allt fraktas tillbaka till värdshuset där ytterligare en show och danskväll skulle inledas lite senare på kvällen. Behöver jag tala om att vi vid den tidpunkten var ganska så trötta. Efter vår show ca. 2.30 var vi nöjda och begav oss till vår ”hytte”. Oj, vad vi sov gott!
Söndagsmorgonen bjöd på ett strålande solsken över fjällen och fjällan (Carolina) sov rätt länge med all rätt! Skönt att vakna utvilad och sedan äta en härlig frukost med gravad lax, inlagd lax, tunnskuret rådjurskött, skinkor, sill, potatissallad, pastejer och mycket mera. Till detta kaffe, te eller juice! Vi packade sedan ihop alla våra saker eftersom vi skulle till Hattfjelldal Kirke för en liten avslutningskonsert. Kyrkan blev proppfull av människor och dansbandet Mix började med två låtar och där jag blev involverad. Sedan sjöng Carolina ”I Saw The Light” och ”How Great Thou Art” vilka hon sjöng sanslöst bra och fick givetvis enorma applåder. Samma musikanter som vanligt kompade oss! Vi fick sedan lyssna till några andra artister där jag tyckte att O.J. Hanssen var den som imponerade mest då han sjöng några norska folkvisor tillsammans med sin bedårande hustru och hennes pianospel. Red Saxon och Brian Irwin avslutade hela konserten men Carolina och jag som hade ett flyg att passa måste dessvärre åka därifrån innan konserten var över. Vi hann aldrig ta ett riktigt farväl till alla våra nyvunna vänner och det grämde oss givetvis. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden tillbaka till Hattfjelldal och kan träffa alla igen!
Avslutningsvis så gick bilresan till flygplatsen fint och fort och vi checkade in i god tid innan planet skulle gå. Vi köpte varsin liten renklämma och dricka och sedan var det dags att borda planet som tog oss till Arlanda på en timma och fyrtio minuter. Vi var ganska så trötta och sov nog den mesta tiden. På sätet bredvid oss satt förresten Anja Pärsson. Vi plockade upp vårt bagage och gick till bilen och vi körde till stan på mindre än en timme. Jag släppte av Carolina vid hennes port med orden ”jag måste säga det igen, det är otroligt lätt och kul att jobba med dig”! Och det är exakt så jag känt varje gång vi varit ute på gig. Jag har aldrig jobbat med någon tidigare som alltid är så glad och pigg trots sena nätter och tidigt uppe. Att hon sedan är en otroligt fin sångerska gör ju inte saker och ting sämre! Jag hade med mig 25 av hennes CDs och samtliga såldes i ett nafs. Jag kunde ha sålt det dubbla
Ett jättetack vill jag sända till Carolina förstås men också till Steinar Schröder och hans medhjälpare i klubben! Ett extra tack också till de fantastiska musikanter vi hade äran att få jobba med Roger Svartvatn, Frode Hansen, Kjetil Valomo, Erlend Björköy och förstås till O. Js hustru som spelade piano med oss. Hennes namn har bara fallit bort! Jag längtar redan tillbaka!
Här lite övriga
nyheter, Janne Lindgren Vad sägs om elektrifierade plektrum, mina kära kollegor? Allt går tydligen med elektricitet numera. http://www.myspace.com/sclw Det kanske kan bli oanad speed picking när det blir kortslutning i plektrumet. Undrande hälsningar! Anders Brundell
Bluegrasskören Söker sångare !
Välkommen ! med i Bluegrasskören och The Bluegrass Singers. Kursansvarig: Thomas Haglund För mer information och intresseanmälan ring 0704 00 08 75, läs mer på www.nukult.info Hälsningar Kristina
Hej Janne!
Hejsan Janne! Jag undrar lite över de fina teckningarna som finns på årets upplaga av Mr Music – Country. Går de att köpa på något vis och det skulle vara kul att veta vem som är konstnären. Bosse Radeck
Hej
Janne,
Du är med igen! Jag har genom Dottie fått förhandslyssna på den färdiga mixen! (För information till läsarna så handlar de här inspelningarna inte om de 8 låtar som Dottie spelat in hos mig utan om andra inspelningar). JL.
Tjena Janne!
Lycka till i Norge. Ville bara ta tillfället i akt att sända ett stort
tack till
svenska country band på samma ställe var det länge sedan jag åtminstone
träffade. Att Tack Furuvik! "Wärnevall" Vi ses nästa år, hoppas jag Mr.T Ungefär så som du berättar minns jag Furuvik från det att Mats Rådberg tillsammans med Margareta Söderblom startade upp det hela för 25 år sedan och det är ju kul att man kommit tillbaka till själva grundidén. Kanske mitt eviga tjat om att satsa på svenska countryartister äntligen fått gehör, vad vet jag? Troligtvis kommer ingen arrangör i det här landet att någonsin erkänna att det skulle vara anledningen. JL.
Hej!
Jag vet inte riktigt vilket datum vi kommer att sända galan här på Star!
men här kommer tiden när den äger rum: Mvh/Anna PS Tack Janne, jag återkommer med mer info om nominerade med mera till dig. Lägg gärna med vår hemsideadress www.nonstop.tv där man kan läsa mer om vår kanal och alla program. DS
Hej janne och alla andra.. Vid en rundsurfning igår fredag, så upptäckte jag att Heidi Hauge´s hemsida utsatts för dataintrång. Turkiska hackers har tagit över sidan, och publicerat anti USA - Israel propaganda. Vi får hoppas att alla vi som tycker om Amerikansk musik inte kommer att förknippas med det politiska läget i mellersta östern, utan att vi får fortsätta lyssna på countrymusik och spela denna underbara musikstil i lugn och ro utanför den politiska scenen. Sedan får vi hoppas att Heidi Hauge kommer reda ut detta och att polisen kan spåra förövarna. Kanske dags att se över våra egna rutiner vad gäller våra hemsidor.. koder, backupp mm.. MVH. Per "The Bull" Gyllingberg info@thebull.se PS. sidan http://www.countryartister.com/ har också utsatts för liknande intrång.
Hej Janne. Tänkte avsluta min sida av debatten med bara några få rader. Hoppas du inte blir arg på mig nu. Men när jag läste ditt svar i sista nyhetsbrevet kröp myror runt i huvudet på mig! Sen gick jag och käkade middag, sansade mig en smula innan jag skrev det här. Jag frågade efter tips på 10 bra svenska Country band, vars musik och skivor jag borde spana in- för att kanske sponsra dem och berika mig själv. För att liksom vända en negativ trend och få läsa om saker som göder mitt country intresse. Åtminstone en av de tre du kom på har gjort en hel cool översättning av en ”riktig country låt”. Det är den som sjunger i mitt huvud just nu. Nej, Janne Lindgren. Det är inte lätt att vara ödmjuk. Eva Eastwood Det ÄR lätt att vara ödmjuk, men det är inte alltid viljan finns. Jag vet!! JL.
STORY BEHIND THE SONG Roy Acuff said that he learned the 'Wabash Cannon Ball' when he was just a kid living in East Tennessee near Knoxville. Roy commented, “I sing that song just exactly the way I learned it. I never changed the song at all. There's a reference to a Daddy Claxton in the last verse of the song, which also happens to be my middle name, but that is just a coincidence. My name had nothing at all to do with the song. My father named me after Dr. P. T. Claxton, who was a teacher and lecturer at Austin Peay College in Clarksville, Tennessee. On the day I was born he had given a lecture in our town. My father was so impressed, that he named me after Dr. Claxton." According to the history books, the first published version of 'Wabash Cannon Ball' was written in 1905 by William Kindt. It is believed that he based his text on an earlier song entitled 'The Great Rock Island Route!,' which was published by 1882, words and music by J. A. Roff. The earliest recordings on disc were in 1929 . . . however, the recordings that were most responsible for the widespread popularity of the song were those by Roy Acuff in 1936 and 1947.
Hello
fellow players,
Ja, här fick ni allt lite att läsa så här i början på veckan! Ha det bra och jag avslutar med att säga Norge är ett fantastiskt land, men dyrt som attan! Vi ses och hörs snart igen! Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 062. augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Som jag befarade i torsdags så skulle mitt Nyhetsbrev bli försenat denna gång. Och just hemkommen från Hattfjelldal i Norge så vill jag förmedla några intryck från Carolinas och min upplevelseresa till dessa nordliga breddgrader.
Jag börjar där vi startade d v s att jag hämtade upp Carolina utanför hennes port på Södermalm fredagen den 18 augusti. Hon var punktlig som vanligt och vi åkte genom ett ganska lugnt Stockholm eftersom klockan inte blivit mer än 07.05 på morgonen. På Arlanda parkerade vi bilen och vi fick gå rätt långt till avgångshall 3 där SkyWays har sina avgångar. Inga problem med incheckning trots min tunga pedal steel och eftersom vi var i god tid så köpte vi varsin kopp kaffe. Hustru Eva hade fixat till några härliga äggmackor som vi åt till. Då vi satt i planet så meddelade piloten att de hade fel på radiokommunikationen så vi blev försenade med 45 minuter. På uppresan till slutmålet Hemavan så mellanlandade vi i Vilhelmina och Storuman. Vi blev överraskande nog hämtade på flygplatsen av bl a min gamle vän Red Saxon som var på ett sprudlande humör. Senast vi sågs var 1976 på Scottys Convention i St. Louis.
Efter ca. en timmes bilfärd var vi så i Hattfjelldal och vi blev välkomnade av chefen själv d v s Steinar Schröder. Vi fick en utmärkt lunch och blev sedan visade till vår lilla stuga som vi skulle bo i. Stort sällskapsrum, kök och två sovrum och en utsikt från altanen som knappast går att beskriva med ord. Otroligt vackert! Efter en liten middagsvila för oss bägge så träffade vi bandet vi skulle spela med. Repetitionen gick lysande och speciellt uppmärksammade vi den unga fiddlaren som var något alldeles extra. Konserten på Borgefjells Vertshus lite senare på kvällen blev mycket bra och trots den korta repetition vi haft med bandet så flöt musiken på utan större missöden. Carolina har under de fyra år vi jobbat ihop utvecklats till en driven artist och vi funkar, trots åldersskillnaden, mycket bra ihop! Övriga artister denna afton var Rio Bravo, Catrin Braaten och May Kristin Nordmo men även Red Saxon (Tyskland) och hans kompis Brian Irwin från Kalifornien. Det var verkligen roligt att se och höra Red igen som är en kul kille utanför och på scenen. En annan musikerkompis som också uppträdde denna kväll var O.J. Hanssen som jag träffade för nio år sedan då vi kompade honom med Country Minstrels just i Hattfjelldal. Odd har de senaste 7 åren bott i Nashville och försökt sig på en karriär där. Kanske har han lyckats nu då han flyttar till Branson i höst och öppnar egen teater. Både Carolina och jag var riktigt trötta efter vår show och vi gick tillbaka till vår stuga innan allt slutat på värdshuset.
Lördag morgon startade jag tidigt med ett pedal steelseminarium för några nybörjare. Därefter hade vi en timmes dansbandssteel där jag visade mina 1 – 20 vanligaste licks för många nyfikna norska pickers. På eftermiddagen var det steelkonsert på värdshuset med undertecknad och några utvalda andra steelspelare varav jag gärna vill nämna Lars Egil Vågsäter lite extra. Han spelar på en Zumsteel och en Steel King och har en vacker ton och är väldigt teknisk. Men även de andra norska steelspelarna gjorde mycket bra ifrån sig. Det är ursvårt att spela inför andra likasinnade och det är klart nervöst för oss alla. Då vi avslutat steelkonserten på Borgefjells Vertshus så skulle instrument och förstärkare fraktas in till Samfunnhuset i byn där det skulle bli ännu en konsert. Dansbandet Mix hade installerat sig där och skulle senare på kvällen sköta dansmusiken. Mix ville att jag skulle vara med på deras öppningslåtar ”Kan Man Älska Nån På Avstånd” och ”Leende Guldbruna Ögon” som jag medverkat på i originalversioner och så blev det. Därefter fick jag av Norsk Steelguitar Förening mottaga ett pris för mitt arbete att sprida kunskap om steelguitar i Skandinavien. Det var en överraskning och jag känner mig OTROLIGT hedrad! Tack! Anledningen till priset är att jag bla a varit i Norge och inte mindre än vid 6 olika tillfällen hållit kurser för pedal steel. Carolina och jag spelade sedan tillsammans med våra nya musikantvänner 3 låtar vilket publiken tog emot med fantastisk entusiasm. Flera grupper uppträdde och därefter, kan ni tänka er, skulle allt fraktas tillbaka till värdshuset där ytterligare en show och danskväll skulle inledas lite senare på kvällen. Behöver jag tala om att vi vid den tidpunkten var ganska så trötta. Efter vår show ca. 2.30 var vi nöjda och begav oss till vår ”hytte”. Oj, vad vi sov gott!
Söndagsmorgonen bjöd på ett strålande solsken över fjällen och fjällan (Carolina) sov rätt länge med all rätt! Skönt att vakna utvilad och sedan äta en härlig frukost med gravad lax, inlagd lax, tunnskuret rådjurskött, skinkor, sill, potatissallad, pastejer och mycket mera. Till detta kaffe, te eller juice! Vi packade sedan ihop alla våra saker eftersom vi skulle till Hattfjelldal Kirke för en liten avslutningskonsert. Kyrkan blev proppfull av människor och dansbandet Mix började med två låtar och där jag blev involverad. Sedan sjöng Carolina ”I Saw The Light” och ”How Great Thou Art” vilka hon sjöng sanslöst bra och fick givetvis enorma applåder. Samma musikanter som vanligt kompade oss! Vi fick sedan lyssna till några andra artister där jag tyckte att O.J. Hanssen var den som imponerade mest då han sjöng några norska folkvisor tillsammans med sin bedårande hustru och hennes pianospel. Red Saxon och Brian Irwin avslutade hela konserten men Carolina och jag som hade ett flyg att passa måste dessvärre åka därifrån innan konserten var över. Vi hann aldrig ta ett riktigt farväl till alla våra nyvunna vänner och det grämde oss givetvis. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden tillbaka till Hattfjelldal och kan träffa alla igen!
Avslutningsvis så gick bilresan till flygplatsen fint och fort och vi checkade in i god tid innan planet skulle gå. Vi köpte varsin liten renklämma och dricka och sedan var det dags att borda planet som tog oss till Arlanda på en timma och fyrtio minuter. Vi var ganska så trötta och sov nog den mesta tiden. På sätet bredvid oss satt förresten Anja Pärsson. Vi plockade upp vårt bagage och gick till bilen och vi körde till stan på mindre än en timme. Jag släppte av Carolina vid hennes port med orden ”jag måste säga det igen, det är otroligt lätt och kul att jobba med dig”! Och det är exakt så jag känt varje gång vi varit ute på gig. Jag har aldrig jobbat med någon tidigare som alltid är så glad och pigg trots sena nätter och tidigt uppe. Att hon sedan är en otroligt fin sångerska gör ju inte saker och ting sämre! Jag hade med mig 25 av hennes CDs och samtliga såldes i ett nafs. Jag kunde ha sålt det dubbla
Ett jättetack vill jag sända till Carolina förstås men också till Steinar Schröder och hans medhjälpare i klubben! Ett extra tack också till de fantastiska musikanter vi hade äran att få jobba med Roger Svartvatn, Frode Hansen, Kjetil Valomo, Erlend Björköy och förstås till O. Js hustru som spelade piano med oss. Hennes namn har bara fallit bort! Jag längtar redan tillbaka!
Här lite övriga
nyheter, Janne Lindgren Vad sägs om elektrifierade plektrum, mina kära kollegor? Allt går tydligen med elektricitet numera. http://www.myspace.com/sclw Det kanske kan bli oanad speed picking när det blir kortslutning i plektrumet. Undrande hälsningar! Anders Brundell
Bluegrasskören Söker sångare !
Välkommen ! med i Bluegrasskören och The Bluegrass Singers. Kursansvarig: Thomas Haglund
För mer information och intresseanmälan Hälsningar Kristina
Hej Janne!
Hejsan Janne! Jag undrar lite över de fina teckningarna som finns på årets upplaga av Mr Music – Country. Går de att köpa på något vis och det skulle vara kul att veta vem som är konstnären. Bosse Radeck
Hej
Janne,
Du är med igen! Jag har genom Dottie fått förhandslyssna på den färdiga mixen! (För information till läsarna så handlar de här inspelningarna inte om de 8 låtar som Dottie spelat in hos mig utan om andra inspelningar). JL.
Tjena Janne!
Lycka till i Norge. Ville bara ta tillfället i akt att sända ett stort
tack till
svenska country band på samma ställe var det länge sedan jag åtminstone
träffade. Att Tack Furuvik! "Wärnevall" Vi ses nästa år, hoppas jag Mr.T Ungefär så som du berättar minns jag Furuvik från det att Mats Rådberg tillsammans med Margareta Söderblom startade upp det hela för 25 år sedan och det är ju kul att man kommit tillbaka till själva grundidén. Kanske mitt eviga tjat om att satsa på svenska countryartister äntligen fått gehör, vad vet jag? Troligtvis kommer ingen arrangör i det här landet att någonsin erkänna att det skulle vara anledningen. JL.
Hej!
Jag vet inte riktigt vilket datum vi kommer att sända galan här på Star!
men här kommer tiden när den äger rum: Mvh/Anna PS Tack Janne, jag återkommer med mer info om nominerade med mera till dig. Lägg gärna med vår hemsideadress www.nonstop.tv där man kan läsa mer om vår kanal och alla program. DS
Hej janne och alla andra.. Vid en rundsurfning igår fredag, så upptäckte jag att Heidi Hauge´s hemsida utsatts för dataintrång. Turkiska hackers har tagit över sidan, och publicerat anti USA - Israel propaganda. Vi får hoppas att alla vi som tycker om Amerikansk musik inte kommer att förknippas med det politiska läget i mellersta östern, utan att vi får fortsätta lyssna på countrymusik och spela denna underbara musikstil i lugn och ro utanför den politiska scenen.
Sedan får vi hoppas att Heidi Hauge kommer
reda ut detta och att polisen kan spåra förövarna.
Kanske dags att se över våra egna
rutiner vad gäller våra hemsidor.. koder, backup mm..
PS. sidan http://www.countryartister.com/ har också utsatts för liknande intrång.
Hej Janne. Tänkte avsluta min sida av debatten med bara några få rader. Hoppas du inte blir arg på mig nu. Men när jag läste ditt svar i sista nyhetsbrevet kröp myror runt i huvudet på mig! Sen gick jag och käkade middag, sansade mig en smula innan jag skrev det här. Jag frågade efter tips på 10 bra svenska Country band, vars musik och skivor jag borde spana in- för att kanske sponsra dem och berika mig själv. För att liksom vända en negativ trend och få läsa om saker som göder mitt country intresse. Åtminstone en av de tre du kom på har gjort en hel cool översättning av en ”riktig country låt”. Det är den som sjunger i mitt huvud just nu. Nej, Janne Lindgren. Det är inte lätt att vara ödmjuk. Eva Eastwood Det ÄR lätt att vara ödmjuk, men det är inte alltid viljan finns. Jag vet!! JL.
STORY BEHIND THE SONG Roy Acuff said that he learned the 'Wabash Cannon Ball' when he was just a kid living in East Tennessee near Knoxville. Roy commented, “I sing that song just exactly the way I learned it. I never changed the song at all. There's a reference to a Daddy Claxton in the last verse of the song, which also happens to be my middle name, but that is just a coincidence. My name had nothing at all to do with the song. My father named me after Dr. P. T. Claxton, who was a teacher and lecturer at Austin Peay College in Clarksville, Tennessee. On the day I was born he had given a lecture in our town. My father was so impressed, that he named me after Dr. Claxton." According to the history books, the first published version of 'Wabash Cannon Ball' was written in 1905 by William Kindt. It is believed that he based his text on an earlier song entitled 'The Great Rock Island Route!,' which was published by 1882, words and music by J. A. Roff. The earliest recordings on disc were in 1929 . . . however, the recordings that were most responsible for the widespread popularity of the song were those by Roy Acuff in 1936 and 1947.
Hello
fellow players,
Ja, här fick ni allt lite att läsa så här i början på veckan! Ha det bra och jag avslutar med att säga Norge är ett fantastiskt land, men dyrt som attan! Vi ses och hörs snart igen! Janne Lindgren |
||||||
|
Bobby Flores
DVD-inspelning från Hägerstens Medborgarhus den 15 januari, 2005
Texas Honky Tonk-musik av högsta klass. 18 klassiska låtar med steel, fiddle, gitarrer, piano, trummor och bas.
Beställ
genom Steel Guitar Music Postgiro 70 61 44 – 3 Pris 320:- inkl porto (CD + DVD) |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 063 24 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Hei Janne og Carolina.
Vad kan jag säga om alla vackra ord om Carolina och mig.........tack låter lite fjuttigt! Men det får bli ett STORT TACK i så fall! Kul att du och dina kompisar var nöjda med våra framträdanden. Carolina blir fint mottagen vart vi än kommer och det är roligt att ha följt hennes utveckling från ung omogen sångerska till en fullfjädrad artist. Dessutom är hon en genomtrevlig person och att hon efter fyra år fortfarande vill jobba tillsammans med mig! Både Carolina och jag kände en viss frustration över att vi inte fick möjlighet till att säga hej och adjö till dig Steinar och alla nyvunna vänner. Det kändes inte kul att bara vinka ett farväl då vi trodde att kyrkokonserten skulle sluta något tidigare. Jag kände att tiden rann iväg och jag kunde ju inte veta att ordföranden körde som om det vore en biltävling!! Fort men inte fel som tur var! Vi hade gärna velat krama om er alla men vi får ha det innestående till nästa gång vi ses! Priset jag fick blev en verklig överraskning och jag hade absolut inte väntat mig det! Kanske mitt korta tacktal på scenen inte var tillräckligt, men jag blev faktiskt tagen på sängen! Så än en gång ett JÄTTETACK för den vackra vasen av sten och mässing och inskription! Var vi trötta då vi kom hem? Svar: ja! Men vilken fantastisk upplevelseresa både för Carolina och mig! JL.
Hei Janne og takk for sist! Takk for de gode ord fra deg! De varmer en musiker om hjertet. Er enig med deg også at det var en flott helg i Hattfjeldal. Håper vi treffes neste år alle sammen. Lars Egil Vågseter
Hej Janne! Roligt att det blev så lyckat för Dig och Carolina i Norge! Jag gläder mig med Dig! Det är en så härlig känsla när allt funkar och man har bara SÅÅÅ kul! Grattis! Då gör det inte så mycket att man blir trött efteråt! Måste bara passa på och sända en länk (som jag såg i Söndagens SVD) till en videosajt, där man visar videos med unga artister från någon stor amerikansk talangjakt! Det finns flera unga duktiga artister där! Dock blir jag lite orolig om deras framtid i USA, där allt är så genomkommersialiserat och jag hoppas att de inte blir alltför utnyttjade! Nåväl, en ung flicka sjunger country väldigt drivet, men den jag tänker på allra mest (och som artikeln i SvD handlade om) heter Bianca Ryan och är 11 år! Lyssna och njut! Det är bara för fantastiskt! Man tror nästan det är fejkat! En mogen kvinnas röst! Det som är positivt, är väl också att hon verkar vara ganska naturlig av sig! Hoppas att hon trots all uppståndelse får vara det i fortsättningen också! Hälsningar till Dig och Eva från Christer! http://www.youtube.com/results?search_query=Bianca+Ryan Hej! Hoppas allt är väl uppe i storstaden! Här jobbar vi på för fullt m countryfestivalen och div andra projekt. Bl a hade vi cowboys på hästrygg ute på stan i fredags som satte lite countrywestern prägel på LinköpingJ
Festivalen börjar ta form ordentligt, bifogar vår flyer där du kan se
lite vad som är på gång. Utöver det som står där, har vi lite knallar,
tjur, stuntmen och självklart god mat och dricka till det! Jobbar även på
hotellpaket och att få ut detta till bussbolagen. Hör gärna av dig med
frågor och funderingar! Med vänliga hälsningar, Maria Hamre Kan någon hjälpa mig
att finna vem som har eller haft adresserna
boots@bredband.net och
bengtstorp@hotmail.com JL. Hej Janne, Jag vill givetvis ha dina nyhetsbrev i fortsättningen. Det verkar som det är diskriminering i Country SM i Sälen. Ingen kategori Country Gospel. Tur att det bara är 11 mil dit från Äppelbo, men man behöver ju inte åka dit. Läste på känt ställe på Internet att FBB (Flying Burito Bros.) steel guitar player har fått Alzheimer och det går tyvärr fort bakåt. Det var hans dotter Anita Kleinow som berättade det. Den det gäller är ju Sneaky Pete Kleinow, väldigt känd väst kust (ej Bohus län eller Halland) spelare. Det är nog flera än jag som gillar hans B6 spel. Vadå dansbandsmusik, PASSIONEN att det låter bra. Det går ju att feaka C6 på E9 eller hur. Vad gör man när dom inte byggde färdigt?? Fick ett mail från Russ häromdan. Hans nya hjälpreda hur man håller reda på fingrar, knän och fötter skall finnas till mötet i St Louis kommer att heta ”6 Hicks Licks”. Mvh Bosse Engzell i Äppelbo
Hej
JANNE! Och här vill jag slå ett slag för den senaste utgåvan av Mr Music Country som är nummer 8 i år. 14 låtar är det på plattan och jag garanterar ”god countrymusik” med bl a George Jones, Rhonda Vincent, Charlie Louvin, Mike Siler och många fler. Beställ på 031 – 734 37 30 JL.
Hej
Janne! Kul att du uppskattar min lite enkla recension av er platta. Ni spelar med en energi som smittar av sig trots att musiken ibland kan bli lite enformig, mycket beroende på för få leadinstrument! Det är verkligen inte alla CDs som produceras i Sverige som jag kan vara positiv till. Ibland blir jag riktigt rädd då jag hör en CD som är krattigt producerad och där man släpper igenom dåliga insatser från musikanter som t ex bullriga trummor, bas och annat icke godkänt spel. Turligt nog för de inblandade så brukar jag låta bli att recensera sådana plattor hellre än att jag spolar dem helt i mina Nyhetsbrev. Carolina ÄR inte farlig vare sig som person eller som sångerska och kommer säkert aldrig att så bli. Så länge jag jobbar med henne och har något att säga till om kommer hennes musik och röst precis som tidigare att vara en fröjd för örat. Något att ligga i hängmattan (med hängmagen) och njuta av! Lycka till med er karriär i plattbranschen! JL.
Hej igen! Nu har jag fått flyern i jpg format, hoppas den fungerar bättre. Den kan du infoga i ett Word dokument ex som bild. Hemsidadressen står längst ned, www.konsert-kongress.se Maria Hamre Om jag varit skickligare med min dator kanske jag kunnat kopiera dina medsända flyers och texter Maria men det gick inte. Men läsarna kan gå in på ovanstående webbadress och själva kolla in vad som händer den 28 augusti i Linköping! JL. Hej Janne! Jag tackar för en trevlig pratstund i telefonen. Som jag sade så kommer Rayburn Anthony till Sverige och ska göra lite samarbeten med oss (Mike And The Strangers) den 16:e oktober och en till 2 veckor framåt Jag jagar vidare på tips om spelställen. Hoppas vi hörs nåt mera. Mvh./ John-Åke Gladh
Hej Janne. Här kanske är en kul grej för nyhetsbrevet. En konstruktiv grej runt recensioner i allmänhet som väl också berör Country? Ha de gott. Eva Eastwood
Hej Eva. Jag läste ditt inlägg i Jannes Nyhetsbrev att man som recensent inte ska ha egna åsikter. Hur är en recension utan en åsikt? Om man anser något om en skiva, är inte det en åsikt. Om jag lyssnar på en bluegrass skiva och anser att skivan är bluegrass, ska man inte skriva det. Det är ju en åsikt! Själv recenserar jag sällan skivor i Country Post, men det inträffar någon gång och som rubrik kan man ju skriva "så tycker jag om skivan", men va då. Ska man bara skriva hur många låtar som finns på plattan och vad musikerna heter eller.. Jag läser recensioner i olika tidningar. Mycket handlar om själva artistens liv och leverne. Vilka bolag de debuterat på och så vidare. Det skiter jag i. Det har inte med just den musikaliska kvalitén att göra. Intressant att veta vad du tycker att en recension skall innehåll mer än torra fakta. Tacksam för tips så ska jag försöka bättra mig! Efter att ha läst många recensenter så lär man sig snart vilka som har samma musiksmak som en själv. Det underlättar intresset att söka lyssna på just de skivorna. Och kanske köpa. Jag tror inte att jag genom alla år har läst en recension som inte innehåller en åsikt. Har du?
Hälsningar Björne i Smedjebacken. (Tack för åsikten.) Och så svar från Eva Eastwood till BjörnTack Björn för din finurliga fint på mitt uttalande att recensioner inte skall innehålla åsikter för att de är ovidkommande. Såklart går inte det. Men om jag skall beskriva vägen för dig ifrån Stockholm till Åsbro behöver jag ju inte tala om att det står ett skit fult hus på vänster sida vid en skit liten sjö som luktar sur svamp där det ligger en rostig soptunna och skräpar och så vidare? Kanske kan man, om det är sådana personlig uttryck sansa sig en smula. Man kan ändå beskriva vägen ifrån Stockholm till Åsbro, så att du hittar fram och själv får bilda dig en uppfattning om "landskapet" om du förstår vad jag menar. Utan att lura någon på något sätt. Förstår att du själv recenserar plattor? Jätte kul att du tänker efter och undrade vad jag menade och kontrade så jag med fick fundera på vad du skrev. Självklart kan man inte vara totalt opersonlig, men man behöver inte heller klanka ned på en skiva eller artist för att man själv inte gillar det. Precis som du säger finns det ju de som nischar sig igenom att göra just precis detta, men sådana vill väl inte vi vara. Eller? Eva Eastwood.
Country Music Hall of Famer Hank Thompson bröt ett ben och fick läggas in på sjukhus då han efter några konserter i Colorado ramlade. Hank har ett nytt album på gång på Heart of Texas Records. JL.
Artist/songwriter Johnny Duncan har avlidit i en ålder av 67 den 14 augusti i Fort Worth, Texas. Vi minns honom kanske mest för sina duetter med Janie Fricke men också för sina fina kompositionere som även andra artister spelat in. JL.
STORY BEHIND THE SONG
“Mama
Tried”
was the
most potent of Merle Haggard's three
1968 hit singles—the others being
“Mama Tried” entered the country music charts July 27th, 1968 and made it to number one, where it stuck for four weeks. It was Haggard’s 14th charted song and his 5th number one.
STORY BEHIND THE SONG Ernest Tubb’s 1965 hit, “Waltz Across Texas,” was written by his nephew Talmadge Tubb. And by the time he recorded the tune, Ernest had already placed seventy seven songs on the country music charts. The story about a love so strong that he could dance his sweetheart entirely across the great state of Texas, this song was ideally suited for Ernest’s voice and delivery, and this recording was made with the backing or Ernest’s Texas Troubadours--which at this time—consisted of the very best group of pickers the band had ever enjoyed. “Waltz Across Texas” entered the country music charts October 23rd, 1965 and peaked at # 34. It was his 78th charted song and was on the country charts for seven weeks. Ernest re-recorded the tune in 1979 as a duet with Willie Nelson, This version peaked at number 56 and was charted for six weeks. SvenskaCountryArtister.com Vad är det? Ytterligare en ny site med en massa gamla länkar till sidor som inte fungerar? Eller en ny site med bannerbyte och en massa popuppreklam för orelevanta ting? Inget av det ovan är något som kommer att förekomma på svenskacountryartister.com svenskacountryartister.com, är ett försök till att samla all svensk countrymusik (musiker – Band mfl.) så arrangörer och andra lätt ska kunna hitta just dig eller ert band. Man ska slippa en massa inaktuella länkar på olika ideella sidor. svenskacountryartister.com bygger på din eller ert bands egna engagemang, viljan att visa upp er med en fräsch profil. Visa senaste demon från videon, eller senaste plattan. svenskacountryartister.com bygger nästan på ideellt arbete. Därför tror vi på att en liten avgift för att presentera sig på svenskacountryartister.com genererar en fräsch och uppdaterad profil på er eller ert band. Hur fungerar det då i praktiken? Jo. Sätt ihop en liten presentation av dig/er, där information om ert namn, hur man kontaktar er, länk till ev. webbplats, information om vem man kontaktar vid ev. bokning av er, en video eller mp3 snutt. Se exempel nedan.
Skicka med en mp3 fil eller en videosnutt med en låt ni anser speglar ”mitt band” bäst.Sedan sätter ni in avgiften (150 sek/år) på konto 1013926-9. När allt är klart läggs er profil upp på portalen svenskacountryartister.com. Informationen skickas med email eller på en cd skiva. Tanken är sedan att sprida sidan till olika media, agenter och festivalarrangörer. För att det ska vara någon mening att sprida ut sidan behöver det vara ett flertal artister/band representerade här innan spridningskampanjen startar. Låter detta intressant? Titta in på sidan - www.svenskacountryartister.com Kom gärna med kritik/förslag på förändringar/förbättringar om upplägget på sidan. Ni är naturligtvis välkommna att länka till portalen från er hemsida. Sist men inte minst… GÅ MED.
svenskacountryartister.com – Per The Bull Gyllingberg.
STORY BEHIND THE SONG So you probably thought the country music standard "Tumbling Tumbleweeds" was written as Bob Nolan rode his trusty horse through the rolling tumbleweeds as the sun slowly rose in the dusty Western skies? Nope—not even close! Fact is—"Tumbling Tumbleweeds" actually began as a poetry column Nolan wrote for his college newspaper at The University of Arizona! Nolan moved to California in 1929 and began traveling with a Chautaugua group tent show. When that job played out, he became a lifeguard and just as that job was winding down, he answered a newspaper want ad for musicians which had been placed by a man named Leonard Stye—who would later become Roy Rogers! Roy (or Leonard) hired Bob Nolan to be a part of The Rocky Mountaineers. But life as a musician was hard and opportunities were few so Nolan left the group in 1932. Rogers convinced him to rejoin him as The Pioneers in 1933. The trio of Leonard Slye, Tim Spencer and Bob Nolan became well known for their three part harmony. In 1934, they added fiddle player Hugh Farr and changed their name to Sons Of The Pioneers. Bob Nolan was writing songs drawn from his memories of the Arizona desert, one of which was about the leaves blowing across the desert, which he called "Tumbling Leaves." But radio listeners could not remember the title of the tune and kept asking for the "tumbleweed song." So just before they recorded the song, Nolan re-wrote it and "Tumbling Tumbleweeds" became the group's new theme song. The record was an instant success! And all that happened as Republic Studios signed a new singing cowboy named Gene Autry. And in order to promote the new Autry movie and The Sons Of The Pioneers, the movie was titled "Tumbling Tumbleweeds." Autry also recorded the song for Meletone Records. Both the movie and the record were hits! Dozens of artists recorded the song including The Andrews Sisters and Bing Crosby. The Sons Of The Pioneers re-recorded "Tumbling Tumbleweeds" in 1948, which peaked at # 11 on the country music charts. Their original version had been released on Decca Records in 1934.
Goda och fina pizzor kan du köpa hos Spader
Dam på Hägerstensvägen 300. Och
glöm nu inte bort att det blir en fantastisk bluegrasskväll på Gamla
Tryckeriet i Alvik i Stockholm den 4 september med start 19.30 Kom och
lyssna på fin bluegrass och southern gospel med
Sköt om er, Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 064 (5 sidor) 27 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Den här helgen har jag varit ledig och bara ägnat mig åt engelsk fotboll. Det är lycka! Men jag har även hunnit skrapa ihop lite nyheter åt er inklusive lite brev som kommit. I slutet av detta Nyhetsbrev hittar ni min Play List på Radio Lidingö 97,8 och mitt program Country, country music. Den här gången blev det ett Bluegrass Nonstop och ni som bor i Stockholmstrakten kan lyssna på programmet på tisdag 20.00 eller lördag 15.00. Glöm sedan inte bort att Doyle Lawson kommer med sitt band Quicksilver till Gamla Tryckeriet i Alvik den 4 september.
Ni hinner fortfarande slänga er i ett flygplan och ta er till St.Louis för att uppleva Scotty´s International Steel Guitar Convention. Det börjar nu på torsdag och håller på till söndag eftermiddag. Platsen är Millennium Hotel i centrala St.Louis. Här ett schema över vad som händer: Torsdag den 31 augusti 12.00 – 18.00 Plats för ”upcoming” steel pickers! Torsdag kväll Fund Raising Show där allt kan hända! Fredag förmiddag den 1 september är det olika seminars. Fredag den 1 september 17.00 – midnatt. Öppningsceremoni med Buddy Emmons, Johnny Bush, Doug Jernigan, Herby Wallace, Russ Hicks m fl FridayLate Night Jam med Sara Jory Band Lördag den 2 september 10.00 – 18.00 Howard White, Norm Hamlet, Maurice Anderson, Larry Sasser, Herb Remington, m fl. Lördag den 2 september 20.00 - midnatt Joan & John Cox, Terry Bethel, Joe Wright, Doug Jernigan, John Hughey, Randy Beavers m fl. Söndag den 3 september är det Tom Brumley, Jim Stafford, Buddy Emmons, Doug Jernigan, Herby Wallace, Don Helms m fl. Det kostar 65 dollar för tre dagar och eftersom jag varit där ca 6 – 7 gånger kan jag berätta att det är värt vartenda öre. Här kan du komma tätt intill dina favoritpickers och få en pratstund eller en autograf. Ingen springer och gömmer sig, tvärtom! Du kan bo på Millennium Hotel som kostar ca 85 dollar per natt per rum eller du kan bo på andra hotell i närheten eller t o m lite utanför stan som jag och Eddie Eriksson brukar göra. Men då måste du ha en hyrbil förstås! Ett bra tips att ta sig till St.Louis är att flyga till Chicago och hyra en bil på flygplatsen där. Kör sedan söderut ca 5 timmar och du är framme. Flyg tur och retur till Chicago kostar nu ca. 4.200 kronor om du flyger med ”rätt” bolag. Här lite övriga nyheter, Janne Lindgren
Hallo Janne!
Exakt så här skrev
jag i mitt utskick till Sveriges countrymusikklubbar! Nej GunSan, någon annons vill jag inte ha och det var heller inte meningen. Det jag skickade var en ren information och den som vill informera sina medlemmar gör det, andra får låta bli. En DVD med Bobby Flores är ju inte precis någon dussinvara och personligen skulle jag nog tycka att man bör informera sina medlemmar om att denna unika DVD finns. Men det där är förstås en bedömning varje klubb måste göra då det kan finnas viktigare saker att nämna i en klubbtidning. Ett recensionsexemplar av DVDn Bobby Flores & Country Minstrels in Stockholm har jag sänt till klubbens postadress i går, torsdag! Som medlem i SCMC föreslår jag att man sedan lottar ut DVDn till någon i klubben. JL.
Hej Janne och alla som får hans nyhetsbrev. Jag har precis lagt vår klubbtidning på lådan så jag fick inte med det om Bobby Flores dvd. Men det kommer med i vårt september nr. Jag har besökt tre festivaler i sommar, Lida, Furuvik och Vemdalen. På alla tre så har det varit för mig nya svenska band som uppträtt. Jag vill egentligen inte lägga mig i debatten om vad som är country eller inte country. För mig är country de där ”gamla godingarna”, texterna man känner igen m.m. Men det var förr, nu har jag ändrat mig. Har hört mycket fin musik och är verkligen tacksam för att arrangörer vågar ta med nya band på deras festivaler. Många kanske inte spelar ren country, men det gör ju egentligen inte något bara de är bra. Jag tycker också att arrangörer inte ska kalla det countryfestival om de tar dit ett band som spelar hårdrock m.m. Men ligger artisternas musik i gränslandet så tycker jag att det är helt ok. Alla tolkar ju sin musik olika och vi har ju alla olika musiksmaker. I Furuvik så var det ett band som spelade på lilla scenen och de var lite oroliga för att kalla sig för countryband. Men jag tyckte att en del låtar var country och en del bluegrass, andra var något där i mellan. De var jätte bra, hade spelglädje och jag njöt verkligen. För mig var det country. Hoppas jag nu inte har upprört någon, men det här är verkligen mina åsikter och jag tycker att vi ska vara glada för att det finns så många bra och duktiga musiker som tolkar countryn på olika sett. För när vi ”gamlingar” inte finns kvar så kanske våra ungdomar hittar våra skivor och spelar dem. Så var det för mig när min pappa dog. Jag hittade en hel del gamla LP.n med country musik.
Christina Birgell Tack Bobby Flores för att du sände din nya CD “Blanco County” till mig och hustru Eva. Det är alltid kul att lyssna på äkta Texasmusik inspelat av supermusikanter! Plattan innehåller 14 kända topplåtar som man inte kan låta bli att tycka om d v s om man nu gillar traditionell countrymusik. Och gillar ni inte den här musiken då kan ni sluta att läsa mina Nyhetsbrev eftersom ni då inte tycker om countrymusik! Bobbys plattor är så bra att de bör finnas i alla sanna countrymusikälskares hem. Förutom Bobby Flores medverkar Jim Loessberg, Jake Hooker, Randy Rainhard, Ron Knuth, Richard Wolfe med flera på denna superCD. Alltså steel och fiddle i världsklass! Köp den här plattan direkt från Hasse Häggström eller Rune Krongårdh, adresser finns under www.vingar.se Vill ni köpa Bobby Flores övriga plattor på märket Yellow Rose Records så har jag några ex. kvar: ”Just For The Record”, ”Festival Favorites” och ”Too Many Rivers” Dessa skivor kostar 150:- per styck plus porto! Ett TACK också till
Bobby Ahl, denna hårt arbetande bluegrasspromotor, som sände mig två CDs
med Doyle Lawson & Quicksilver. Vilken härlig bluegrass och vad kul det
ska bli att se och höra dem på Gamla Tryckeriet i Alvik den 4 september
kl. 19.30 Vill ni förhandslyssna på Doyle och grabbarna så ratta in Radio
Lidingö 97,8. Info i början av detta Nyhetsbrev. Hi fellow pickers, Once again, people are bringing me train wreck guitars they bought on Ebay thinking they got a good deal and wanting me to "fix a few minor things" and once again, I want to remind you that Ebay is not a good place to buy a quality guitar. It is however, a good place to get rid of a train wreck. (ett bra tips även för svenska köpare. JL.)
Radio Lidingö 97.8Covering Greater Stockholm, Sweden. Country, Country Music Playlist – August 26, 2006 Send promotion material to: Janne Lindgren, Frösätrabacken 10, S-127 37 Skärholmen, SwedenBluegrass Nonstop
1. Intro Country Minstrels Country, Country Music 2. Doyle Lawson & Quicksilver Heartbreak Number Nine 3. Jim & Jesse Angel Mother 4. Doyle Lawson & Quicksilver Four Walls 5. Porter Wagoner Blue Moon Of Kentucky 6. Porter Wagoner Howdy Neighbor Howdy 7. Osborne Brothers The Cockoo Bird 8. Lester Flatt & Earl Scruggs Sun´s Gonna Shine 9. Dolly Parton I Don´t Believe You´ve Met My Baby 10. Doyle Lawson & Quicksilver He Lives In Me 11. Bill Hoss Linneman Great Speckled Bird 12. Jimmy Martin One Woman Man 13. Vassar Clements All The Way To Reno 14. Alison Krauss & Union Station No Place To Hide 15. Clifton Old Ruben 16. Patty Loveless The Boys Are Back In Town 17. Bill Monroe Bluegrass Part One Live 18. Downhill Bluegrass Band Just Another In Life 19. Benny Martin Carry Me Home 20. The Phipps Family Lonesome Valley 21. Doyle Lawson & Quicksilver I Am On My Journey Home 22. Bobby Hicks Snowflake Breakdown 23. Dolly Parton Cash On The Barrelhead 24. Rhonda Vincent You Can´t Take It With You 25. Larry Cordle Anything Southbound 26. Stoneman Family I Love Corrina 27. Doyle Lawson & Quicksilver The Girl In The Valley 28. Roy Clark & Buck Trent Earls Breakdown 29. Flatt & Scruggs I´m Head Over Heels In Love 30. Jim & Jesse Tell Her Lies And Feed Her Candy 31. Osborne Brothers Tears Are No Strangers 32. Outro Asleep At The Wheel Bob´s Breakdown
Där slutar jag för denna gång men som ni vet är jag tillbaka nästa vecka igen, förhoppningsvis på torsdag. Vi hörs,
Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 065 (3 sidor) 31 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Hej!
Jag vidarebef. info från Bobby Ahl om ett fint bluegrass besök nästa
måndag i Stockholm.
Måndag 4 september 2006 kl.19:30 A Bluegrass and Southern Gospel Night med Doyle Lawson & Quicksilver på Gamla Tryckeriet i Stockholm Doyle Lawson & Quicksilver är ett av de absolut bästa banden inom bluegrass och southern gospel idag. Doyle Lawson har på fler än 50 LP, CD och DVD under drygt 40 år visat sin storhet som bandledare, arrangör, kompositör, sångare och instrumentalist. Doyle Lawson & Quicksilvers nuvarande och tidigare medlemmar har fått fler utmärkelser av IBMA än några andra. De 5 senaste åren har Doyle Lawson & Quicksilver utsetts till "Vocal Group Of The Year" av International Bluegrass Music Association. 4 gånger har man fått IBMA's utmärkelse för "Gospel Recorded Performance Of The Year", 3 gånger har bandet nominerats för en Grammy och 4 gånger har man nominerats för en Dove Award (Gospelvärldens Grammy). Doyle Lawson är en erkänd artist inom bluegrass och southern gospel och har förärats NEA National Heritage Fellowships av The National Endowment for the Arts. NEA National Heritage Fellowships är den högsta utmärkelse som en artist eller konstnär inom traditionell sång, dans och konst kan få i USA: Bandet består också av Terry Baucom på banjo, Jamie Dailey på gitarr, Mike Hartgrove på fiddle och Darren Beachley på bas. Alla sjunger också, förstås. Förband är unga svenska G2. Mer info på www.aff.just.nu Förköp på ticnet: Bobby Ahl
Augie Meyers
En av
Doug Sahms följeslagare genom i stort sett hela karriären är Augie Meyers
som även gjort inspelningar med rocklegenden Gene Vincent, Bob Dylan,
Townes van Zandt m fl. Nu är det dags för en nordisk turné som inleds den
5 september i Holmarnas Folkets Park i Skutskär och fortsätter med
följande gigs:
Hej Janne Kommer du ihåg Johnny Seay som gjorde ett par fantastiska plattor på 50-60 talet? Jag träffade honom i somras en väldigt intressant person, som levt ett brokigt liv.Han har varit allt från Cowboy till Lokförare numera flyger han heltid och sprutar kemikalier på bomullsfäten i Texas. För den som är intresserad kan läsa mer på hans nyöppnade hemsida som hans dotter Fawn har satt i hop till sin berömda pappa. http://www.johnnyseay.com/ Johnny hälsar till alla sina svenska fans och är något förvånad över att han fortfarande är efterfrågad 35 år efter det han slutade turnera. Bear family har en ny CD på gång med Johnny som ger ut hans tidigare låtar från NRC och Philips perioden. Hälsningar Kent Heineman Mycket spännande Kent! Jag saknar en del material så Bear Familys CD kommer väl till pass! JL.
Mitt senaste projekt: The Country Saloon. En ny community med chatt, forum och annat... http://www.countrysaloon.info.se/ Daniel Flygare Kommer ni inte in på
denna sida? Inte jag heller!! JL.
TACK till Per Kammersgaard som sände mig superCDn ”Staring At The Moon” med Gary And Copperas Gap. 10 fyrfyror med twinfiddles och steel och en kanonsångare i Gary Atkinson. Kan beställas från KLHilton@aol.com JL.
Eventuelt se på Henning Kock fra Danmarks 140 photos
i slide show fra Tack Henning Kock som sände ovanstående meddelande! JL. Jag vill tacka Calle i Rysta med familj, för en oförglömlig helg. Även ett tack till Jack Daniels band, Bröderna Dalton samt Nina med man. Tack ochså till alla lokala förmågor. Kommer inte att glömma er. PS! Tack för den härliga frukosten. Mvh Roland Nimme Det var så att jag i går kväll fick veta att Cina Samuelson låg på plats nr. 1 av 400 på Audience Picked Artists, under Country på download.com . Låg fortfarande på plats 1 i morse och tyckte det var kul att få meddela det. Ovanstående meddelande kom från Cina ! Grattis! JL.
Hejsan Janne! Vi skulle bara vilja tacka alla artister som uppträdde den 26 aug på Rysta countryfest. Det blev en oförglömlig kväll med massor med bra musik och spelglädje! Tack också till den underbara publik som kom från många håll och kanter. Tankar och planer finns redan för Rysta Countryfests 5-års jubileum. Ha det gott allihopa! /Bosse Radeck och Rysta-Calle med fruarna Anneli och Ing-Marie
Rapport från Danne Ekbäck i Nashville. Jim Lauderdale has just put out two new releases Country Super Hits, Vol. 1 and Bluegrass through his new label home, Yep Roc Records. He will celebrate the releases with Nashville-area shows Tues., Sept. 19 at The Station Inn and Sat., Sept. 23 at the Riverbluff Music Festival in Ashland City.
The inspiration for Alan Jackson's Precious Memories album came from his mother Ruth and his mother-in-law Nell, and they were among the guests of honor at a Platinum certification celebration for the album. Jackson presented each with a check for $100,000 to be donated to the charity of their choice. Pictured (L-R): Jackson's wife Denise, mother-in-law Nell, Jackson, and mama Ruth.
Det blev ett ganska tunt Nyhetsbrev i dag men det beror på att jag varit rätt så upptagen de senaste dagarna, dels med inspelningar dels med annat smått och gott.
Men ha det så bra och ha en bra helg! Plocka mycket svamp, det är gott om dem!
Janne Lindgren |
||||||
|
CountryMusicSweden A nonprofit organisation to promote country music Sveriges hetaste nyhetsblad Email: steelguitar@swipnet.se HomePage: www steelguitar.nuNyhetsbrev nr. 065 (3 sidor) 31 augusti 2006Det här nyhetsmailet kommer till er mailadress torsdagar och söndagar. Titta tillbaka på tidigare nyhetsblad på http://country.vingar.se eller www.vingar.se |
||||||
|
Hej! Jag vidarebef. info från Bobby Ahl om ett fint bluegrass besök nästa måndag i Stockholm. Hälsn /Hans Häggström Måndag 4 september 2006 kl.19:30 A Bluegrass and Southern Gospel Night med Doyle Lawson & Quicksilver på Gamla Tryckeriet i Stockholm Doyle Lawson & Quicksilver är ett av de absolut bästa banden inom bluegrass och southern gospel idag. Doyle Lawson har på fler än 50 LP, CD och DVD under drygt 40 år visat sin storhet som bandledare, arrangör, kompositör, sångare och instrumentalist. Doyle Lawson & Quicksilvers nuvarande och tidigare medlemmar har fått fler utmärkelser av IBMA än några andra. De 5 senaste åren har Doyle Lawson & Quicksilver utsetts till "Vocal Group Of The Year" av International Bluegrass Music Association. 4 gånger har man fått IBMA's utmärkelse för "Gospel Recorded Performance Of The Year", 3 gånger har bandet nominerats för en Grammy och 4 gånger har man nominerats för en Dove Award (Gospelvärldens Grammy). Doyle Lawson är en erkänd artist inom bluegrass och southern gospel och har förärats NEA National Heritage Fellowships av The National Endowment for the Arts. NEA National Heritage Fellowships är den högsta utmärkelse som en artist eller konstnär inom traditionell sång, dans och konst kan få i USA: Bandet består också av Terry Baucom på banjo, Jamie Dailey på gitarr, Mike Hartgrove på fiddle och Darren Beachley på bas. Alla sjunger också, förstås. Förband är unga svenska G2. Mer info på www.aff.just.nu Förköp på ticnet: Bobby Ahl
AUGIE MEYERS
Hej Janne Kommer du ihåg Johnny Seay som gjorde ett par fantastiska plattor på 50-60 talet? Jag träffade honom i somras en väldigt intressant person, som levt ett brokigt liv.Han har varit allt från Cowboy till Lokförare numera flyger han heltid och sprutar kemikalier på bomullsfäten i Texas. För den som är intresserad kan läsa mer på hans nyöppnade hemsida som hans dotter Fawn har satt i hop till sin berömda pappa. http://www.johnnyseay.com/ Johnny hälsar till alla sina svenska fans och är något förvånad över att han fortfarande är efterfrågad 35 år efter det han slutade turnera. Bear family har en ny CD på gång med Johnny som ger ut hans tidigare låtar från NRC och Philips perioden. Hälsningar Kent Heineman Mycket spännande Kent! Jag saknar en del material så Bear Familys CD kommer väl till pass! JL.
Mitt senaste projekt: The Country Saloon. En ny community med chatt, forum och annat... http://www.countrysaloon.info.se/ Daniel Flygare Kommer ni inte in på denna sida? Inte jag heller!! JL.
TACK till Per Kammersgaard som sände mig superCDn ”Staring At The Moon” med Gary And Copperas Gap. 10 fyrfyror med twinfiddles och steel och en kanonsångare i Gary Atkinson. Kan beställas från KLHilton@aol.com JL.
Eventuelt se på Henning Kock fra Danmarks 140 photos
i slide show fra Tack Henning Kock som sände ovanstående meddelande! JL.
Jag vill tacka Calle i Rysta med familj, för en oförglömlig helg. Även ett tack till Jack Daniels band, Bröderna Dalton samt Nina med man. Tack ochså till alla lokala förmågor. Kommer inte att glömma er. PS! Tack för den härliga frukosten. Mvh Roland Nimme Det var så att jag i går kväll fick veta att Cina Samuelson låg på plats nr. 1 av 400 på Audience Picked Artists, under Country på download.com. Låg fortfarande på plats 1 i morse och tyckte det var kul att få meddela det. Ovanstående meddelande kom från Cina ! Grattis! JL.
Hejsan Janne! Vi skulle bara vilja tacka alla artister som uppträdde den 26 aug på Rysta countryfest. Det blev en oförglömlig kväll med massor med bra musik och spelglädje! Tack också till den underbara publik som kom från många håll och kanter. Tankar och planer finns redan för Rysta Countryfests 5-års jubileum. Ha det gott allihopa! /Bosse Radeck och Rysta-Calle med fruarna Anneli och Ing-Marie
Rapport från Danne Ekbäck i Nashville. Jim Lauderdale has just put out two new releases Country Super Hits, Vol. 1 and Bluegrass through his new label home, Yep Roc Records. He will celebrate the releases with Nashville-area shows Tues., Sept. 19 at The Station Inn and Sat., Sept. 23 at the Riverbluff Music Festival in Ashland City.
The inspiration for Alan Jackson's Precious Memories album came from his mother Ruth and his mother-in-law Nell, and they were among the guests of honor at a Platinum certification celebration for the album. Jackson presented each with a check for $100,000 to be donated to the charity of their choice. Pictured (L-R): Jackson's wife Denise, mother-in-law Nell, Jackson, and mama Ruth.
Det blev ett ganska tunt Nyhetsbrev i dag men det beror på att jag varit rätt så upptagen de senaste dagarna, dels med inspelningar dels med annat smått och gott.
Men ha det så bra och ha en bra helg! Plocka mycket svamp, det är gott om dem!
Janne Lindgren |
